Monday, August 17, 2009

Måndag och dagen före behandling

Precis varit och tagit blodprover för att kolla mina värden, om de är tillräckligt ok för att få behandling i morgon.
Man kollar Hemoglobin, Leukocyter och Trombocyter.
Ska ringa till SÖS i eftermiddag för provsvar så jag slipper åka en vända i onödan till sjukan om det är för låga värden. Jag känner mig bra, så det är nog ingen fara.
I morgon följer nog lillson med på behandling, tror att det kan vara bra för barnen att se att det inte är några läskiga saker som händer när jag är där. Hoppas att jag mår ok direkt efteråt, även denna gång.
Men hur det än är så maler tankarna och ångesten ligger och lurar bakom hörnet. Krävs inte mycket för att det rinner över, både här och där.
Mitt tålamod har kommit ner på miniminivå, på gott och ont. Har alltid velat ha lite mera jävlaranamma. Jag har det nu.
För mig just nu är inget viktigare än att jag har energi och styrka att ta mig igenom resten av behandlingarna och hålla mig frisk under tiden. Jag säger ifrån när jag fått nog, när det räcker, när jag inte orkar.
Jag gör det för att jag måste.

20 oktober är en magisk dag!
Barnens kusin fyller år.
Jag får min sista behandling den dagen!!!
Sen är det meningen att jag ska påbörja antihormonbehandling i fem år som jag sagt tidigare, men funderar allvarligt på, som jag också sagt förut, att avvakta med den och låta kroppen vila lite. Fem år hade jag i alla fall inte valt.
Risken för livmoderhalscancer ökar med den typen av behandling, känns inte aktuellt att mota bort det ena för att riskera att få det andra...
Jag kommer nog helt enkelt att förutsätta att jag är frisk efter cellgiftsbehandlingen. :-))

Peruken hänger idag på sin ställning igen.
Skönt att kunna byta identitet ibland, när nöden kräver. För en stund få inbilla sig och andra att det nästan är normalt. Känner mig dessutom fin med den.

Natten har varit minst sagt kaotisk...
Lillson som inte kunde somna, mörkrädd.. Det var ont i huvudet, konstiga ljud och spöken bland annat. De slutade med att han la sig på golvet bredvid vår säng.
När han softat ner så började hunden krafsa på dörren och ville in. Hon är rädd när det blåser (hur konstigt är inte det!?), sedan kom Storson hem vid halv ett med tre kompisar som skulle sova över?! De var ju inte tysta kan man säga. Stackars Hjärt som skulle upp klockan fem..
Så det blev till att gå upp, säga till och säga till igen att det måste vara tyst. Där kom härdsmältan fram igen. Får total hjärnkollaps!
Blir så arg att jag skakar nästan. Dessutom har inte jag sovit mer än ca tre timmar per natt de senaste nätterna och behöver verkligen få sova.
Det slutade med att gänget gick hem till en av de andra killarna och sov. Sorry att ni var tvungen ut och traska mitt i natten, men jag orkade vekligen inte.

Ännu en tjej, A, har hittat en knöl i bröstet.. Jag tänker på dig idag A, när du ska på mammografi och håller mina tummar och tår för att det är något helt ofarligt. Hoppas du återkommer till mig och berättar!? Vill du inte skriva här så finns mail och msn adress till höger i presentationen.

Jaha, och vad händer annars idag då? Hmmm...
Mia kommer förbi en sväng, sen ska jag och lillson nog till Täby. Försöka hämta upp lite Aloe Vera. Måste ha påfyllning! Förbi jobbet och lämna in försäkringspapper så jag får ut de pengar jag har rätt till. Kanske ska passa på att göra klart försäkringspapper till Trygg Hansa också. Skjutit på det för det är så komplicerat.
Undrar om jag ska öppna egen firma och hjälpa människor som inte orkar fylla i och ta tag i pappersjobbet själva!? Borde finnas, för det är så jobbigt att ta tag i när man är sjuk eller inte har ork. Det är mångmiljonbelopp varje år som skulle kunna tilldelas försäkringstagare om de bara visste vad de har rätt till och orkade ta tag i alla papper som ska fyllas i. Tänk, miljonbelopp.... Det gäller både privata försäkringar och de som arbetsgivarna tecknar via kollektivavtal.
Jag är eller har varit försäkringsrådgivare på mitt jobb, därav vetskapen.

Hjärt har en halv mördarvecka kvar.. Sen förhoppnigsvis lite mer humana arbetstider.
Nu ska jag ladda lite, kanske en mindre löptur? Känner för det faktiskt :-)
Inget avancerat, behöver bara komma igång lite!
För att i morgon få klubban i huvudet, igen. Men det är förhoppningsvis högst en veckas lågläge.
I morgon, klockan tolv, är hälften gjort!!
Ville bara säga det en gång till!!!

Kärlek till folket!

1 comment:

Anonymous said...

Det är förbannat skönt att vara halvvägs.. då kan man börja räkna ner.. likadant var det med strålningen.. man räknade inte hur många man hade gjort.. man räknade hur många man hade kvar..

Ångesten är en som kommer att följa dig.. precis som döden.. och paniken.. och väntan..
Men du lär dig efterhand.. och sömn är viktig..

Tänk på att du är en klimakteriehäxa.. en som blir sur för minsta lilla.. genom att du är i ett medicinskt klimakterium.. så är det.. för mensen slutat med cyton..

Kram i överflöd..
Pysan