Sunday, May 31, 2009

Bukett nu förevigad!

Söndag och fullt upp

Söndag. Sol. Värme.
Mors Dag också.
Hyllar min mamma genom extra tanke och tända ljus. Gissa om jag skulle fira om du var här.. Grattis kära mor!

Pappa och bror har varit här sen elva idag, åkte hem vid halv åtta. hjälpt mig att shoppa det som behövdes för en lätt make-over av badrummet. De har satt upp nytt tvättställ och badrumsskåp, ny blandare till tvättställ och dusch. De har jobbat och slitit hela dagen. Tusen tusen tack för hjälpen!!
Bildbevis kommer när allt är helt färdigt.

Storson har jobbat och kom hem vi sju med jordens blomsterbukett, till mamma, på mors dag!!! Tårarna var nära.. Blir så rörd över fina, goa barn. Känns som att ha lyckats med de!

Nu ska förberedas inför måndag morgon, skola och lite annat pyssel.

Saturday, May 30, 2009

Lördag och sol hela dan!

Otroligt väder!!
Njuter av varje sekund! Sitter med kaffe och korsord och bok på altanen och bara njuter.
Storson är och shoppar kläder i Täbban, mellanson softar i sitt rum i skuggan, lillson är ute med kompis och cyklar.
Tänkte gå mot centrum och shoppa lite blommor att ha ute på altanen, lite sommarfint. Lite extra roligt när jag nu har tid att njuta lite extra av dem och förhoppningsvis ta hand om de också.

Chicken Masala blir det till middag ikväll, med Raita och Naanbröd. Spännande!

Nu tillbaka till solen!

Friday, May 29, 2009

Sol sol sol

Och mera sol:-)) Helgen ska tydligen bli högsommarvarm!! Strålande!

Blodprover äntligen tagna, nästan två (dryga) veckor sent.. Men det blir en del saker som faller mellan stolarna, även vissa saker som jag borde ta tag i.
Tycker inte om blanketter och andra papper som ska fyllas i, usch...
Skatteverket fick jag papper från idag, "Preliminär självdeklaration" eftersom jag har registrerat företag. Detta trots att jag enligt överenskommelse, via telefon innan deklarationen skulle göras, inte behövde fylla i någon sådan blankett då företaget varit vilande! Blir galen! Den ena vet inte vad den andra gör, tydligen.

Papper till FK som ska fyllas i och skickas in, bara att göra, eller?!

Kompetensinventerings papper från jobbet som ska läsas igenom och noggrant fyllas i inför samtal som är inbokat på måndag.
Magknip!!!

Inget nytt från stadsarkivet heller ang kopior på sjukjournaler, detta trots ytterligare ett mail till de.

Hjärt kom förbi en sväng, puss på nos!
Mellanson tog stort jättekliv idag, genom att säga att han vill att Hjärt kommer i morgon... Mina tårar brände innanför ögonlocken. Det var stort! Ett enormt jättekliv mot att våga och vilja släppa in.
Hjärt du är omtyckt, efterlängtad och saknad!! Hoppas att du känner det...

Snart dags för lite städning och matlagning. Får se vad fantasin har att erbjuda :-)

Återkommer senare.

Sömnlös

Går inte att komma till ro och sova ikväll....
Tog mig en kopp te och en macka, sisådär en halv två på morgonen.
Snart dags att gå upp ju!
:-)

Sitter och surfar runt på diverse sidor.
Hittade en länk till SvD, en ung tjej med bröstcancer förstås

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/artikel_2960287.svd


Ta vara på och njut av livet!!
Varje dag
Hela tiden
Ge rätt saker och tillfälle din tid och din energi

Kärlek!

Thursday, May 28, 2009

Barnen e hemma!!!

Mys!!!
Har längtat så efter de! Samtidigt har jag behövt tiden, som varit, lite för mig själv och tankarna. Men nu så blir det mjukstart, torsdag till måndag morgon.

Det första mellanson frågade efter var Hjärt... Så fint, så otroligt stort och det kom från hjärtat. Känns skönt tycker jag.
Lillson pratade också om Hjärt när vi åt middag. Det känns bra att Hjärt är med oss, även om inte fysiskt.

Det krävs övning för att klara färdigheter som tålamod, väntan och längtan. Men det känns som att jag kommer lite längre för var dag.
Väntan på provsvar som jag egentligen inte vill ha bland annat. Men hellre veta och åtgärda än denna låååånga väntan.
I morgon ska jag förhoppningsvis gå och bygga naglar, bli lite sommarfin :-)

Mellanson sitter och syr ihop ett hål i sina byxor och lillson söker sina kompisar ute på gården. Nu ska jag hjälpa till lite! Duka undan middagen och plocka in i diskmaskinen!

Vi ses!

Pyjamas

Svårt att komma ur "pyjamasbyxorna" idag... Suttit och sugit åt mig tankar och känslor från andra bloggar, förundras över vilken enorm styrka vi faktiskt besitter. Vi alla har det inom oss, även om vi inte tror det.
Det finns där att plocka fram när man bäst behöver den, eller när man måste.
Är just nu i ett enormt behov att få prata om sjukdomen, om hur jag mår och nya sätt att förhålla sig till eländet. Det känns på nåt vis lite lättare att prata med andra som sitter i samma sits, vi kan prata hur mycket som helst.

Nu är det inte så att jag stänger ute någon annan, utan är bara livrädd att ni ska bli söndertjatade om mina tankar, hur jag mår, rädslor men även styrkan som finns inneboende. Vill att ni står kvar och orkar stå pall därför kan det vara skönt att få inviga "utomstående" som inte har nära relation med mig. Jag är lika öppen som förut! :-))

Till en viss del så känns det som att bara för att Dumbo är borta så är sjukdomen också. Jag hoppas förstås det, men det är ändå nu resan börjar på nåt sätt. Att ta bort bröstet och således Dumbo var "bara" ett första steg för att kunna påbörja resan.
Skräcken nu är efterbehandlingen..
Som jag sagt tidigare så lär det inte bli strålning, men högst troligt cellgifter.
Med allt vad det innebär. Jag vet mer än jag vill veta i nuläget. Minnesbilder av min sjuka mamma hade räckt gott och väl.
Tappa håret, illamående, enorm trötthet å ena sidan, speedad å andra sidan.
Men jag ska ju bli frisk så det är bara att köra på.
Ett steg i taget
En dag i taget
Men med mål i framtiden

Nu ska jag ut i tvättstugan igen...

Barnen kommer äntligen hem idag!!! Mellanson och lillson!! Äntligen!!
Puss och kramkalas!!
Älskar er mina gryn!

Mamma/Ima

Wednesday, May 27, 2009

En kväll vid Österskär


Ledin på Skansen i sommar!

Jodå så är det! 30 juli är jag på Skansen, inga diskussioner!
För er som är intresserade så släpps nya albumet 10 juni!

Solig dag, bra dag!! :-)

Halvtrög start på onsdagen måste jag säga.. Det blev sent igår, det känns idag. Halvtrött så att säga...
Jag flörtade lite med chefen och fick ställa bilen på lastgården och hämta den idag. Det var gott med lite vin och öl till maten, det var anledningen.
Så i morse blev det bussfärd till jobbet för att hämta bilen.
Så lätt är det ju aldrig. Det tog typ tre timmar inne på jobbet för att hämta bilen! Hahaha
Jag vill ju prata med mina vänner, pratade med chefen också, det blev fika och käkade lunch. Det hade lätt kunnat bli ett par timmar till. Men orkade inte mer än så. Fick åka hem och lägga mig, helt slut.
Vilat en stund, pimplat kaffe och måste försöka komma på någon middag. Har ingen lust...
Saknar hjärt som är borta på konferens...
Saknar mellan och lillson som fortfarande är sjuka och som fortfarande är hos sin pappa, av hänsyn till mig, så jag inte blir sjuk. Förhoppningsvis kommer de i morgon.

Ska fylla i lite papper till försäkringskassan så jag får pengar utbetalt nästa månad, blir knackigt annars..
Ska fylla i papper till försäkringsbolaget också för min egen del, bara jobbiga papper alltså.
Nu e det mat och prommisdags för hunden, kloklippning och duschning. Hon tappar såååå mycket hår just nu.
Sen blir det förhoppningsvis middag av något slag :-)

Återkommer!

Tomas Tomas....

Tuesday, May 26, 2009

Eftermiddag

Tisdag och redan eftermiddag!

Tiden går så fort!!!

Har varit till odenplan där teapeuten befinner sig. Sååå otroligt skönt att prata med henne. Längtar redan till nästa gång, faktiskt. Givande, utvecklande och ingående kan man förkorta det hela till.
Det blev en prommis till hötorget och en sväng ner till Hötorgshallen, där jag inte orkat gå in på typ 20 år.
Jag gjorde det idag!!
Häftigt!
Sen blev det "käk" på burger king vid sergels torg, lökringar blir det när jag äter där, plus lite annat kraffs. Glass vi östra station innan tåget gick mot Berga.
Hemma halv fyra, shoppade lite till barnens pappa som är dålig, så även barnen. De kommer inte idag heller, vi satsar på i morgon och hoppas att de mår bättre då.
Nu ska jag snart duscha sen blir det färd mot jobbet och grillfest! Kul!
Ska sätta mig en stund på altanen och softa och gå igenom lite saker först tänkte jag.

Har även tagit kontakt med Uppsala akademiska sjukhus för att få ut journalkopior på mammas sjukdomstid och behandling, får se om det kan gå.
Någon som har förslag på hur man annars ska göra??
Mycket nu... :-)

Kramar

Värmebölja på väg?

Ja de basunerar i alla fall tidningarna ut.. Undrar om det stämmer denna gång?
Solen skiner hur som helst även idag, både inne och ute.
Dagen är planerad och det känns ganska skönt.
Prommis med hunden innan det blir dags för teraputbesök på Aleris mottagningen. Ska bli skönt. Finns en del att ventilera om de senaste två veckorna.
Efter det blir det troligen ett besök på SÖS, vill att de kollar upp "kluckandet" i mitt högerbröst. Hur som helst är det väl bra att ringa först.
Efter det ska jag hem och förhoppningsvis ta emot mina hjärtegeryn. De har haft maginfluensa och blev kvar hos pappa en dag till. Vill inte och behöver inte ha det också just nu. Sen är det grillfest på jobbet ikväll!! Det ska bli roligt, gamla och nya arbetskamrater och det känns viktigt för mig att träffa de. Menjag tar egen bil så jag kan åka när jag känner att jag behöver.
Men först blir det morgonkaffe i solen på altanen.
Underbart!

Monday, May 25, 2009

Underbart!

Åkte ner till Österskärs havsbad vid halv åtta ikväll.
Strålande nedåtgående sol, stilla vatten och frisk eller snarare ren luft.
Jag blev sittandes på bryggan, längst ut.
Spanade in några segelbåtar som gled genom stilla vatten, ett fågelpar som till synes dansade i den klara luften.
Tanken?
Lugn, ro
Underbart!

Kärlek till livet

Kliver ur min kropp
in i någon annans
Ser på mig från ett annat håll
annan synvinkel
En sorts verklighet
Hennes verklighet
hennes overklighet
Är det jag eller är det egentligen någonannan?
Skulle kunna vara
Det är det.
Också.
Det var så. Det handlade inte om mig!
Hur skulle det kunna göra det?? Jag hade ju redan haft "min del" av tråkigheter i livet...
"Dessutom passar det inte just nu!"
Men jag får väl se mig som utvald. Som utvald att göra NÅGOT, lite bättre.
Men vad?
Livet hade hamnat på rätt köl, allt började vända.
Trivdes med jobbet, mina vänner, stabil ekonomi, mål, lugna och harmoniska barn och fått förmånen att hitta Kärlek, Hjärt...
Vad är det jag ska lära mig denna gång?
Vad är det jag ska uträtta?
Är det min bok?
Är det att påverka hanteringen av eventuella sjuka inom vården?
Är det för att jag ska sträva efter nya och andra mål?
Kanske utveckla mig själv?
Det visar sig. Det blir vad jag gör det till.
Higher power!

Idag är en bra dag, jag känner det. Det känns så fort jag öppnar ögonen vilken typ av dag som jag har framför mig.
Det blir vad jag har bestämt att det ska bli.

Ska åka ner till österskärs havsbad. Njuta av luften, vattnet och att få möjlighet att bara vara.
Mellanson och lillson kommer hem idag!! De ska vara hos mig kommande vecka. Hoppas att mina krafter hänger med. Orken tryter efter några timmar, men får försöka vila när jag har möjlighet.
Längtar och saknar mina hjärtegryn!
Längtar hjärt...

Kram i solen!

Sunday, May 24, 2009

Lyssna, ta in...

Gråter när jag hör denna...
Den blev så mycket JAG
Just då
Just nu
Den tränger in
Berör




Kärt barn har många namn...

Ett dygn på hjärts föräldrars land. Underbart!
Frisk luft
Träden som lever och som leker med vindarna
Djuren som lever i symbios med varandra
Frihet
Livskvalité
Drömvärld
Flykt

En tur på marknad i Nyköping innan hemfärden idag. Speciellt.. Bil och motorfanatikernas paradis, kanske. "Vanlig" loppis kanske är mera för mig.
Fanns en del ok bilar att titta på dock!

Många tankar som snurrar igen.
Låten som jag lyssnade på kvällen innan operationen, när jag satt i min bil, ensam och otroligt ledsen, spelades på vägen hem. Tårarna strömmade upp i ögonen, innan jag ens hade hunnit reflektera över att det var just den låten. Undrade först varför jag reagerade som jag gjorde, men den fick en speciell mening för mig, då. Därför också nu.
Ska lägga upp en youtube länk på den..

Nu e jag hemma. Ska sätta mig på altanen och läsa med mitt kaffe. Läser en bok av Ingrid Wachtmeister, "Boken jag saknade när jag fick bröstcancer", letar på nåt sätt identitet för mina känslor tror jag.
Bekräftelse på att det är OK med det jag känner.
Läser. Gråter. Fortsätter läsa.

Idag känner jag mig mest tom.
Är tyst.
För mycket i huvudet för att få ur mig sammansatta meningar av betydelse för andra. Så inne i mig själv och det som rör sig runt mig och i mig.
Okontrollerbara saker.
Andras saker.
Mina saker.
Saker som händer.
Saker som sägs.
Hakar upp sig i mitt sinne.
Hackar som en gammal grammofonskiva.
Som en virvelvind i skallen.

Min käre morbror B, (Vill delge) uttryckte i ett mail till mig att jag är precis som min mamma (1948-1981) och mormor när de levde, alltid sätter andra i första rummet trots att man kanske behöver första rummet själv.
Men jag är sån...
Jag är bara jag. Utan de runtomkring mig kan jag inte vara den jag är. Det är alla ni som låter mig vara den jag är.
Mår inte ni bra mår inte jag heller bra!
Jag har trott att jag skyddar en del från oro och sorg genom att inte prata om mig, min sjukdom, om hur jag mår, inte älta och inte fråga för ofta "hur mår du egentligen?" Allt på grund av att jag inte vill strö salt i såren...
Det är tvärsom.
Fakta kvarstår trots allt. Även om vi inte pratar om det. Det får göra ont.
Måste påminna mig själv om att det är tårarna inuti som skadar, inte de man kan torka bort.

Ska sätta mig ute nu en stund och tänka igenom en del...
När?
Var?
Hur?


Återkommer sen

Friday, May 22, 2009

Cancer? Inom sjukvården

Sitter och trissar mig lite just nu. Läst om ytterligare en tjej som blir nonchalant mottagen vid upptäckt av knöl i bröstet!

Varför tas det inte på allvar?!?!

Alla knölar borde undersökas av läkare och tas på allvar, allt för att förhindra att det blir värre än det redan är, OM det är en malign tumör.
"De flesta knölar är ofarliga" Ja visst, det kanske är så, men för att veta om den är ofarlig måste den undersökas. Eller?! Man kan inte alltid veta med en yttre undersökning om den är ofarlig eller ej.

Mmm hur gör man då??

Rutinerna borde vara att all ammunition sätts in från början!
Alla undersökningar ska göras, man ska få ett svar "inom rimlig tid", helst igår, som patient.
Sen utgår man från det svaret.
Med respekt för patient och deras anhöriga.


Att hitta en knöl i bröstet, (eller någon annanstans) är i sig, otroligt ångestladdat. Skräckinjagande. Att sedan bli nonchalerad förvärrar det tillstånd många redan befinner sig i.
Det ska inte i det läget räcka med att säga "det är nog inte farligt".
Jag tycker att sjukvården, alla instanser, har en skyldighet i det här läget att ta emot och behandla det ärende man har framför sig, INDIVIDUELLT. Lyssna, ta emot och åtgärda, lös problemet.
Remiss hit och remiss dit, väntetid, om ens någon vet vart man ska vända sig. Sjukvården borde ha åtminstone information om vart man som patient ska vända sig.
Inte vara så komplicerat.
I mitt fall, Karolinska har det inte, husläkarna har det inte. De lämnade tomma, tysta svar på mina frågor, på min rädsla och min ångest. Varför inte tala om vad jag ska göra och inte bara rycka på axlarna?! De borde veta. Jag visste inte. Hur skulle jag kunna veta?
Men med min frustration, min ilska över nonchalansen, tog jag saken i egna händer.
Men alla orkar inte. Många lyssnar på att "det är nog inget farligt". Ett tag. Men tanken kommer fortsätta mala, om knölen finns kvar.
Ta saken i egna händer!
Våga kräva ett bra mottagande!
Orka kräva information!
Ringde tillbaka till husläkarmottagningen och berättade vad resultatet av min nonchalerade knöl var: "Ojdå..."
Ringde till Karolinska " Ojdå.. Det var inte roligt"
Nej verkligen inte.. Undrar om de lärde sig något på det..

När jag väl kommit in i rullarna, egen journal, eget nummer i statistiken så är läget annorlunda!
Sverige är bra!
Specialistsjukvården i Sverige, upplever jag, är svårslagen.
Bra vård, bra personal och den bästa lösningen för just mig. Individuell vård och behandling. Alltid utifrån mitt läge.

Jag ser mig fortfarande runt när jag är ute bland folk. Jag undrar vilka fler som kommer att bli en siffra i statistitiken, med egen journal.
Jag försöker tänka att dagens 20-åringar om tjugo år ALDRIG kommer att behöva sitta med ångest, inte veta om man lever tills barnen vuxit upp, gift sig och fått barn och stilla undra om de får förmånen att se barnbarnen krypa runt, slutligen resa sig upp och börja gå.
Tills dess har denna sjukdom utrotats. Forskningen idag tyder på att det mycket väl kan bli så.

Den dagen ska jag stå längst fram och hylla Livet!
Hylla forskningen, hylla mig själv och alla er andra som bidrar till att lösa cancerns gåta.

Bidra till cancerforskningen!
Bidra till anhörigfonden (http://www.anhorigfonden.se)
en fond för alla er/de som står "vid sidan om" men ändå är mitt uppe i sjukdomen. Alla nära och kära som behöver stöd.
Det är många runt den sjuke som också blir drabbade, men sällan får verktyg att hantera det.
Jag vet. Har suttit i den situationen också.

Lev Livet!!

Solen skiner alltid ovan molnen!!!

Kramar

Fredag, 22 maj

Igår var en tom dag. I alla fall tomt i huvudet. Försökte skriva men det fungerade inte, kändes inte som att det fanns något att säga.
Men idag är en ny dag!

Gårdagen: darrig början på dagen, oro i magen, svårt att sitta stilla. Svårt att genomföra någon egentlig tanke. Satt mest och läste. Och grät. Av frustration, rädsla, oro inför framtiden. Hur kommer den att se ut? Var? när? hur?
Utmattad, hungrig och sockerfall som hette duga. Fixade mat, åt och lade mig och vila. Blev väckt av telefonen.
Det blev en kvällsfika! Tack!!! Det ger mig otroligt mycket!
När det blev dags att sova så började tankarna igen.. Typiskt..
Så frustrerad, irriterad och en del ledsen. Vilken soppa!
Telefonen ringde orkade inte prata. Stängde av ljudet men kunde inte låta bli att spana in den ändå. Somnade och vaknade av att mobben vibrerade. Orkade inte svara.. Orkade inte älta, orkade inte prata i telefonen. Pratar hela dagarna med vänner, familj, arbetskamrater känns det som. Jättefint och gulligt, fortsätt! Det här är bara en period som jag känner så här. Ligg på, ge inte upp!
Somnade och sov resten av natten.

Idag: Det är lunchtid..
Fick ett telefonsamtal från en tjej som opererats och behandlats för bröstcancer. (Har mailat och smsat lite med henne innan) Känns så skönt att prata med dig!! Tack V!! Inga ämnen som är tabu att prata om, känslor som är ok att känna och som andra också känner, erfarenhet från sjukdomsperioden och känslor, reaktioner i relationer med kärlek, vänner och barn. Otroligt betydelsefullt. Tack igen!! Vi hörs snart igen och ses!
Ska hoppa in i duschen och sen göra något bra av den här dagen!

"Lär dig att säga nej. Låt inte munnen överbelasta ryggen." Jim Rohn

Wednesday, May 20, 2009

Onsdag..

Man kan säga så här...

Motsatsen till Rädsla är Kärlek (Kay Pollak), men då är det också tvärsom.
Som en gungbräda eller vågskål.
Svårt att få den att väga jämnt.
Ibland.

Ska till labb och ta prover idag, men gör det lite senare. Har ätit frukost precis och ska fixa lite innan det är dags.
Har börjar kapa kakel, det blir några plattor att sätta upp. Skam den som ger sig.
Idag är det mer av frustration som jag gör det.
Mellanson kommer hit efter skolan, måste få kramas lite!! Mammahjärtat behöver få avlämna lite kärlek, det rinner över annars. Kanske hämtar lillson i plugget också så blir det lite allmän utdelning! :-))

Nu ska jag prata med storson innan han drar iväg till plugget!


Kram

Tuesday, May 19, 2009

Ok ok

Jag ger mig...
Kaklet får vänta.. Det går inte att kapa plattorna med en arm, åtminstone inte vänster armen. Men snart så!

Dagen började med besök på Södersjukhuset. Första besöket hos plastikkirurgen efter operationen. De är mer än nöjda med utgången av operationen. Jag har ett "fullstort" (kanske kan diskuteras...) implantat insatt. Tack vare bra och elastisk hud ( Tack vare Aloe vera och MSM??? ) kunde man göra det på en gång, inte brukligt att göra på det sättet. Men tacksamt att utnyttja dess ursprungliga plats, lättare att fortsätta konstruktionen sedan. Ärren ser bra ut för att bara ha gått en vecka, däremot måste jag utöka "träningen" av bröstmusklerna, tänja och dra ut så det kan bli normal rörlighet så småningom.
Angående känselbortfallet och nervsmärtan tyckte han att jag var lite kinkig, haha. "Det har faktiskt bara gått en vecka, du kan räkna med upp till ett år innan det färdiga resultat visar sig" Fick jag till svar. Haha lite ivrig kanske.
Smärtan är i alla fall bättre idag, ännu bättre blir det när stygnen läkt bort.
Såååå tålamod dårå!
Åkte till Arninge och handlade lite, (bara roliga saker till mig själv!) och fikade innan jag skulle hem och vila.
Men väl hemma kom jag på att jag skulle tvätta och efter det blev det fika i centrum med Ewa. Lovade henne att gå hem och vila..
Men jag var ju hungrig så det blev matlagning och nu ska jag vika tvätt. Bädda om sängen var tanken också, får se hur det går! Hehe bra att röra sig lite.
Sen ska jag vila.
Har mera energi idag, känner mig glad, mycket säkert på grund av mindre smärta. I alla fall att veta att smärtan som finns är normal.
I morgon ska jag till labb och ta mera blodprover för att kolla att medicinering ligger rätt, inget allvarligare än så :-)
Nu har jag ätit. Storson jobbar så han får äta när han kommer hem. Saknar mina smågryn.. Ska bli härlig mysigt att få hem de på måndag!! Längtar galet!!

Ska vila lite innan vikningen av tvätten!
Ha en bra kväll!

Kramar

Monday, May 18, 2009

Hmm

Har tagit fram kakel, kakellim och kakelfog...
Det är en rad till med kakel som ska upp i köket har jag bestämt mig för! Tog bara ett par år att komma fram till det. :-))
Ska iväg och få massage om en stund, sen blir det till att kakla, med vänsterarmen! haha tur att det redan sitter raka rader, annars hade det blivit svårt!
Måste få klart.
Vill få klart.

Återkommer med bildbevis!

Måndag morgon!

En tung dag igår..
Tydligen idag också.

Många tårar, otroligt trött och riktigt ont för första gången sedan operationen.
Det drar och svider i bröstmusklerna, det är stelt trots mina försök att töja och tänja.
Det pirrar stundtals i bröstet, som att de opererat in en vibrator.
När jag trycker exempelvis mellan brösten, så märker jag att nervsignalerna fungerar konstigt, för det gör ont på en punkt nästan under armhålan.
Känselbortfall på bröstet och underarm och armhåla.
Blir galen när jag inte fungerar som jag ska!!
Vill dammsuga och torka av golven nu!
Behöver tvätta.
Jag ska göra det också, men det blir lite i taget, för det fungerar inte annars...
Vill bara vara hel..
Vill inte vara så här.
Vill att det ska vara som innan.
Allt..

Sista två dagarna har jag varit expert på att vända och vrida på saker, gjort höna av en fjäder, och drar för stora växlar på saker som jag egentligen inte behöver göra. Kanske ett försök att förbereda sig på saker jag ändå inte kan kontrollera. Vad vet jag.

Men resten av dagen ska bli en bra dag! Det måste det bli!


Återkommer!

Sunday, May 17, 2009

Rätt låt vann! Mmm så kan det vara!

Söndag morgon. Dagen efter en otroligt trevlig kväll!!
Tack Martina och Tommy!!
Vi grillade, umgicks och kollade lite schlager.
Rätt låt vann!!
Dessutom så verkade de flesta andra vara överens om det också, även de som röstade. Otroligt!
Har abstinens efter min hund!! Det får bära eller brista, hon måste hem idag!
Faccinerande hur en hund får en sån otrolig stor plats! Martina och Tommy tycker också det är tråkigt att bli av med henne nu. Hon har uppfört sig exemplariskt!
Hjärt åkte hem för en stund sen, hade lite att pyssla med.
Tack hjärt för en trevlig och bra kväll!

Jag gick som jag var igår!! Klädde upp mig lite. Kände mig fin, nästan hel faktiskt. Inte så många frågor, inte så mycket prat om just det. Det tycker jag känns skönt. Vill bara vara JAG ibland!! Det andra får så mycket tid ändå.
Kvällen gick bra, lite ont, men vi var där till klockan var halv ett.
Stupade i säng när vi kom hem.

Idag? Får se vad den har att erbjuda...
Ska hämta hund. Långpromenad, kanske ner till Österskär. Skönt att bara sitta med vattnet, tankarna och att bara få vara.


Ima

Friday, May 15, 2009

Lugnet i stormen

Som att befinna sig i stormens öga.
Lugnet i stormen.
Runtomkring kan det blåsa, men inte just där jag är.
När näsan hamnar utanför stormens öga, blåser det rejält.
Påverkar och gör inverkan, kan blåsa nästan genom märg och ben.
Jag agerar instinktivt på allt som berör och gör ont.
Det går som vågor genom kroppen, som inte går att hejda.
Det är inte så att jag blir våldsam, men jag blir, vad ska man säga.. "Lätt" upprörd.. Kanske ledsen, eller faktiskt heligt förbannad ibland.
Men det går över fort, för egentligen, för det är ju inte jag, egentligen.

Det här är den märkligaste känslan jag upplevt.
Fånigt kanske, men jag tror att det är ett sätt för mig att hantera den allmänna situationen. Jag tar och reagerar på det som är greppbart, lite längre ifrån ego och inte lika allvarligt. Det andra är för stort, för nära och definitivt inte greppbart.
Ni som känner mig väl, vet att jag är inte den som går igång på små saker. Jag har lång stubin och de få gånger som jag smällt av, är lätträknade. Har varit.
Nu känns det ganska skönt att få ur sig lite negativ energi på det här sättet utan att för den skull vara dum mot folk.
Jag ifrågasätter bara, vägrar finna mig i dumma situationer och talar om det också. Bryr mig mera om mig själv och kämpar och står för det som är för mitt bästa.

Nu sitter jag i valet och kvalet.. Jag och hjärt ska på grillfest i kväll. Vad ska jag ha på mig? (Mmm samma problem oavsett situation...)
Hur ser det ut nu då med ett och ett halvt bröst innanför blusen/topen/tröjan?
Ser det ok ut?
Tycker jag att det ser ok ut?
Ska jag acceptera det eller ska jag lura mig själv och andra genom att köpa inlägg och stoppa dit? Mår jag bättre av det?
Vet inte...
Troligen så går jag som jag är. Det här är ju den nya, ofrivilligt omstylade Ima.
Jag är jag, oavsett med inget, ett, ett och ett halvt eller två bröst.
Tänk vilka petitesser man ska tänka på. Petitess i det stora hela faktiskt. Jag har så många andra bra kvaliteter än brösten! Haha, tror jag i alla fall!

Egentligen tycker jag inte om att "peka ut" någon, ni är så otroligt många som peppar, hjälper mig och som "bara" finns där. Men just nu vill jag uttrycka kärlek, värme och tacksamhet till några av er.
Tack Robban för stöd och hjälp med barnen (barnens pappa), det här hade blivit så mycket svårare utan din hjälp och ditt stöd.

Maria, gumms, för att du alltid finns där. I alla lägen dygnet runt.

Hjärt, för all kärlek, värme, stöd och närhet i tuffa tider. Vårt liv fortsätter nu!

Pappsen och brorsan för kärlek och omtanke. Middag och badrum snart?! :-))

Magnus för all pepp och säkert, tryggt och bra omhändertagande med massage för min stackars gamla, onda kropp!

Ewa som alltid finns där, kollar läget, pratar och undrar. XXX

Och alla ni andra som inte står omnämnda just nu. Ni betyder alla så otroligt mycket!!

Massa kärlek

Gah!

Hmmm
Damp ner ett brev från SÖS idag..
Jag undrade stilla vad som nu kan komma därifrån.. Väntar inget från de ju! Har redan bokat in läkarbesök, återbesök och gud och hans moster vet allt.
Klump i magen..
I brevet stod det att under de två dagarna jag vistades på SÖS avd 36 så fanns det samtidigt patient med MRSA bakterier (det vill säga "sjukhussjukan" ) De är bakterier som är resistenta mot antibiotika. Det låg också två laboratorie lappar för provtagning. "Prover skall tas från svalg och näsa och ev sår om sådana finns på patienten." Kunde man läsa i medföljande brev. Har man sår när man ligger på en kirurgavdelning?!?!?! *undrar*

Nåja.. på med kläder och skor och ner till centrum och labb för provtagning. Stängde 13.30 idag.
Ja men de e ju klart det är ju fredag! Man arbetar visst halvdag på fredagar!! Tänkte inte på det....
Eller glömde det ett ögonblick.

Så ner en trappa till husläkarna, där de, lätt motvilligt, hade lust att hjälpa till. "Näsan och halsen avklarade och så ett prov från magen" säger sköterskan. Magen?!?! Haha, ne nåt prov från magen får du inte konstaterade jag snabbt. Bröstet däremot kan gå bra. Knölade av mig kläder och BH, UTAN hjälp och rörlig som ett kassaskåp med just de rörelserna, hon var upptagen med att titta på. Hittade ett lätt läckande sår på bröstets ovansida så nu finns delar av mig i tre plaströr på väg till SÖS för utredning. Också.
Förstår vad frisk jag kommer att bli efter detta!
Man kanske rentav blir sjukare av sjukhus? Det var i så fall som jag misstänkte..
:-))
Är det konstigt att man får bakteriefobi?

Nu är jag lite lätt irriterad, allmänt bara. Ingen fara, men lika bra att tala om det ifall någon undrar. :-))

Kan reta upp mig på det mesta just nu. Otroligt inkompetent folk på vissa ställen så man blir mörkrädd. Eller de har slutat tänka själva snarare. Finns inga lösningar om det inte står på papper eller är utanför de vanliga rutinerna.

Senaste i raden vårt eget lönekontor. Innan det, var det en större livsmedels butik som börjar på W i Åkersberga, och mitt försök att inhandla en refill mopp.. Men det gick inte. "Det går inte att ta en mopp som sitter på ett skaft, är det slut på hyllan så är det slut" Säger kassörskan bakom min kassör, han hade redan löst mitt problem genom att slå in den som en refill mopp. Så han gjorde som kollegan sa och tog bort den. Inget HÖLA där inte!
Inget för att lösa kundens problem!! Blir galen!
Galet irriterad!
Ring inte just nu bara!
Måste andas lite!

Djävulen på min axel

Haft en slapp början på fredagen.
Vaknade med hjärt klockan fyra i morse, fixade lite frukost och han åkte och jobbade. Kämpe! Tufft med de arbetstiderna!
La mig igen och slumrade en stund till sju, gick upp och åt frukost släppte in katten och la mig för att läsa en stund. Gick upp vid halv nio.
Hjärt kom förbi och käkade lite och körde vidare med jobb nu.

Gårdagen var tuff.. Smul skjutsade mig till jobbet. Jag fick träffa mina arbetskamrater och prata lite med boss J. Kändes bra och skönt. Hämtade min sportbh den känns mycket bättre än den från sjukan, sicken tur!
Efter det gick jag och Smul och fikade i Arninge, hjärt ringde och var i Danderyd så han kom förbi och fikade med oss. Efter det var jag helt slut! Smul skjutsade hem mig, hjärt hade redan hunnit hem då. Det blev sängen på en gång. Slaggade in i flera timmar, välbehövligt.
Hjärt fixade mat och det blev en tidig kväll.

Idag är en tröttmössedag.
Känsligare än tidigare dagar känner jag. Nära till tårar för ingenting i stort sett, ändå så otroligt tacksam. Mixade känslor som kommer med tröttheten. Många tankar, mycket glädje också. Mycket kärlek, så otroligt stort!

Jag beställde en bok i slutet av februari som kom igår, "Livet kan inte vänta", en "nära" bok, halvtung att läsa men det gick inte att sluta. Det rör om i skallen och man inser att livet är något vi har till låns och att det gäller att ta vara på det medans det är. Att göra det man vill göra, att fokusera på det som är viktigt. Kärleken och life itself.
Solen skiner, jag sitter här med musik och skriver.
Så många har sagt att jag borde skriva mera, skriva annat inte bara blogga. Kanske en bok?!
Mmm det har funnits med ett tag, har även nämnt det, lite inbäddat, vid ett tillfälle i bloggen.
Utkast är påbörjat.. :-)) Tänker göra ett försök i alla fall!!
Titel avslöjar jag när jag närmar mig lite mera färdig.
Det blir en bok om Livet, mitt liv, det som format mig till den jag är. Den person jag är stolt över idag.

Ikväll får jag träffa lillson och mellanson!!! Som jag längtar!!!
Tåras i ögonen vid tanken... Hjärtat värker..
Mina små gryn...
Alla grynen tillsammans.
Vad de får gå igenom..
Vet hur ont det gör i barnhjärtat när mamma är sjuk. Vet vilka tankar som kan snurra, hur maktlös man känner sig. Alla frågor som inte har något svar, det är nog värst.
Mina små hjärtan...
Älskar er mina gryn!

Thursday, May 14, 2009

Torsdag, 2 dagar efter

Jag känner mig oförskämt pigg. Känner mig glad och lycklig! Knappt jag vågar uttala det för risken att himlen faller ner då är överhängande. Så brukar det vara.
Men jag tänker njuta!
Av varje sekund.
Varje minut.
Varje timme.
Varje dag.
Av varje möte med människor.
Faktiskt.
Känner mig så otroligt lyckligt lottad, allt annat till trots.
Jag har vaknat två mornar i rad nu, med ett leende på läpparna! Jag är glad att jag är där jag är i livet, jag är glad att jag bor i Sverige, jag är glad att jag har en fantastisk pojkvän, att jag har min familj och så otroligt många fina människor runt mig som jag tycker om och som uppenbarligen tycker om mig.
Jag är glad att jag har min inre styrka, min självkänsla och att jag inte skulle vilja vara på något annat sätt eller någon annanstans.
Jag är stolt!
Stolt över mig, mitt liv och allt jag har åstadkommit!
Stolt över att fortfarande stå upp för mig själv, efter allt jag gått igenom. Ni som känner mig väl, vet.
Kaxigt?!
Ja kanske, men då får det vara så!
Fler borde vara stolta över sig själva!

Hjärt är och jobbar en stund, hoppas han kommer tillbaka sen.

Smul kommer ner och vi ska ta min bil till jobbet. Ska lämna sjukintyg och hämta lite träningskläder i mitt skåp. Letat efter en sport BH, med knäppning/dragkedja fram. Hopplöst!
Någon som vet vart jag kan hitta det!?
Tills vidare får jag väl ta den jag har, men lite bökigt då man måste trä den över huvudet. Högerarmen är inte full rörlig och dessutom är det "lite" ömt på höger fram....
Tagit mig en kopp kaffe och softar lite i solen.
Ska ringa några samtal också. Ligger efter lite känner jag, haha.
Återkommer under eftermiddagen!

Kramar

Wednesday, May 13, 2009

Dagen efter

Sovit som en sessa, hela natten!
Valde att smärtstilla mig lite i more när jag vaknade. Sovit i samma ställning hela natten så viss form av stelhet hade uppstått och viss smärta. Jag kanske inte är 20 längre... Hehe

Ätit frukost, tvättat av mig och jaa... Jag är redo att åka hem.
Ingen rond ännu hoppas på snart. Jag vill hem!!!!

Trevliga gubbgrannar har jag i alla fall. De pratar och berättar, men enough is enough.

Ska strax packa ner datorn och mina grejer.
Återkommer!

Kramar

Tuesday, May 12, 2009

Dumbo är död!!

Dumbo är död. Borta. Väck.
:-))

Mmmm jag vet... Kontroll och planering. Jag har datorn med mig :-))
Förstås.
Tur e väl det..
Har två gubbar i samma sal som jag ligger i, så det är, vad ska man säga, luuuuugnt.

Gårdagen först.
Lämnade av hunden hos Martina med familj. Det var ett tungt avsked. Olivia ville väldigt gärna följa med mig när jag gick. Martinas kram när jag gick gjorde sitt. Tårarna rann hela vägen hem plus den tid jag satt i parkerad bil hemmma.
Efter att jag sansat mig lite, plockade jag undan lite hemma. Pratade med pappsen i telefonen.
Hjärt kom vid halv åtta. vi gick till centrum och käkade kinamat. Tog med mat hem till storson som hade valt att stanna hemma.
Vi tre satt och pratade en stund innan det blev läggdags. Descutandusch blev det för mig också. Usch tycker inte om den lukten. Sjukhus.
Somnade så småningom.

Alarmet var ställt på 05.15. Jag vaknade fem. Gick upp och duschade och tog min medicin. Väckte hjärt vid kvart i sex. Jag försökte andas och fokusera på positiva saker. Inte lätt i morse.
Vi åkte kvart över sex hemifrån, var framme och parkerade strax före sju.
Halvåtta hade vi tid för injicering av radioaktivt ämne för att under operationen lokalisera portvaktskörteln. Efter det åkte vi upp till avdelning 36. Blev ett långt väntande kanske inte i tid räknat, utan mera i energi och tanke. Doktor Lazzlo ritade på rätt bröst som skulle åtgärdas. (konstkritiker?? ) Operationen var bestämd till ca kl 10.00. Lååååång väntan, när man bara vill få det gjort.
Hjärt och jag försökte fördriva tiden med att läsa, prata och bara vara i det läge vi befann oss i.
Ca 9.15 kom sköterskan in och skulle sätta dropp.
Hjärt och jag sa hej då... Jag kände en stund av lätt panik. Panik över att det vi väntat med skräck inför, snart var på G. Paniken gick över ganska snabbt, lugnet infann sig. Återigen med en känsla av att på nåt sätt stå utanför mig själv och bara finna mig. Förstå, handskas med och göra det bästa utav. Måste ha gjort det ganska bra. Behöll lugnet hela vägen. Blev nerrullad till operation ca kvart i tio. Fick tjusig mössa och fick lägga mig på britsen. Säkert tio pers därinne, de frågade saker ( har du expander inlägget med dig? haha undrade vart jag hade hamnat ), satte elektroder, nya tjockstrumpor, tog pulsen fixade med kudde under benen, klappade mig. Kände mig lugn ända tills jag somnade.
Jag visste innan jag somnade att antingen vaknar jag utan bröst pga spridning till lymfkörtlar, eller så vaknar jag med expanderinlägget det vill säga litet litet bröst.
Det första jag gjorde när jag vaknade var att stoppa in handen under skjortan... Är jag frisk eller fortfarande sjuk? Har jag bröst eller inte?
Det fanns två bröst!!
Bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig.
Det kommer att bli bra!
Jag har ingen spridning!
Tårarna började fullkomligen att spruta!
Jag insåg i just den sekunden vad det betydde. Mitt liv fortsätter.
Mindre komplicerat än det annars hade varit.

Hjärt kom tillbaka hit runt tre.
Glädje! Upprymdhet! Närmare än nånsin! Bäst!
Vi gick ner till entrén och handlade lite, fikade och åt lite på avdelningen, tittade lite på tv och pratade och skrattade mycket. En otrolig lättnad, en stor sten som fallit från oss båda. Bara sån otrolig glädje över Livet!
Besökstiden slutar sju och vi får fortsätta i morgon.
Jag planerar att åka hem i morgon. Jag hör inte hemma här. Jag känner att jag kan göra samma hemma, som jag gör här. Vill skippa sjukmiljön.
Vill vara hemma med gos och storson. Vill ha min säng, min toa min kyl och min plan. De kan inte låsa fast mig här, så jag räknar iskallt med att åka hem.
Nu ska jag försöka sova...
Två gubbar som snarkar i min sal. En gubbe i salen bredvid som är närmare döden än livet, det hörs kan man säga. Han skriker HJÄLP! med jämna mellanrum och hostar som att lungorna är på väg upp. En kvinna som pratar så högt att man skulle kunna tro att de opererat in en megafon i halsen på henne. Någon som verkar fastnat med fingret på larmknappen. Undrade en kort stund om jag hamnat på fel sykehus?!
Det blir musik i örat så jag förhoppningsvis kan koppla av en stund.

Tack alla som skickar sms, som ringer, som mailar, som skickar meddelanden på msn och ni som skriver kommentarer!

Massa massa kärlek!!
Sov gott!

Monday, May 11, 2009

Rubrik? Ja, vad skriver man..

Svårt att hitta orden att skriva, trots att det rör sig massor innanför skalet.
Fyllt dagen med så mycket jag hunnit och orkat. För att slippa tänka... Som om det skulle funka. Tillfälligt kanske. Men det hinner alltid ikapp.

Tankarna, oron, rädslan och overklighetskänslan. Fortfarande. Hur länge?
Provat att sopa rent i skallen, inte heller det fungerar.
Jag är och blir väl omhändertagen av hjärt, familj och smul, vänner och arbetskamrater. Ni är så bäst! Era tankar och ord betyder så mycket. Jag känner att ni är med mig.

Nu är det nystädat, nyhandlat, i alla fall lite planerat inför veckan. Ska strax lämna över hunden till vän Martina med familj som ska ta hand om henne första tiden. Kommer kännas. Lovar.
Mellanson kom förbi en snabbis, utan förvarning. Alltid välkommen hem förstås, inte så. Men överraskningen nu blev för mycket. Alla känslorna kom på en och samma gång kan jag säga. Många tankar. Allt i ett enda virrvarr. Det rann över big time. När han hade gått.
Förstås...
Stoneface... Illa..
Kändes ont i mammahjärtat, trodde hjärtat skulle gå sönder.
Hjärtat höll och i det finns ni alla, ingen ramlade ur!

Ska försöka komma på nåt att äta till middag också. Kanske blir hämtmat idag...
Ska packa min väska. Fundera på vad jag behöver ha med mig.
Lite lätt panik just nu...

Stanna tiden lite...
Stanna tanken

Sunday, May 10, 2009

Nedräkning, Big time

Om ca 36 timmar är han borta
Vet inte om det det är skräck??
Glädje??
eller vad som känns
Kanske lite av både och?!
Glädje över att han e borta, Dumbo
Skräck över att han tar en bit av mig med sig
En stor bit
Mitt bröst
en del av mig
Men mitt hjärta
min själ
får han aldrig
Idiot!

Helg i paradiset

Tillbaka till framtiden. Nehe så var det inte. Tillbaka till verkligheten heter det.
En underbar helg. Avslappnat. God mat. Gott vin. Mycket kärlek.

Mycket kärlek och värme från hjärts mamma och pappa, TACK ni är underbara! Hoppas ni kan ana vad ni betyder och vad den här helgen har gjort för gott! I mig. I min själ. I mitt sinne. Att få möjlighet att befinna sig i en sån kärleksfull miljö, kan göra den sjukaste frisk! Jag lovar!! Jag är där snart, och ni är med mig på vägen!

Mycket och nära kärlek från hjärt. Alltid. Nära. Kärlek. Närhet i själ. Nära i tanke. Nära. Det räcker så.
Tack för att du finns! Tack för att du är nära!
Jag älskar dig, min hjärt!

Jag fick ett mindre psykbryt i går kväll... Många tankar. Tiden som springer i kapp.
Snart dags.
Ville inte lämna paradiset. Ville inte tillbaka till verligheten. Ville verkligen krypa ut mitt skinn och in i någon annans. Tog en promenad när övriga i familjen lagt sig. Kände mig tvungen att rensa huvudet, tankarna och tårkanalerna.
Jag, tårarna och skogen mot Dumbo.
Det var ingen lätt match igår...
Skogen, mörkret och den lätta blåsten körde loss med mina tankar. Rensade upp lite i träsket. Tunga tårar. Många tårar. Tunga tankar. Så innerligt ledsen. Faktiskt.
Kändes snudd på orättvist ett tag.. Men det finns ingen som jag skulle ge detta till istället.
Finns ingen som är värd detta.
Inte jag heller.

Men med min kärlek, mitt jävlar anamma och alla som finns runtomkring mig med kärlek, så har Dumbo verkligen stött på sin överkvinna!!
Just nu känns det som att jag kan övervinna allt!! Tack alla! Som var och en på sitt sätt, ger mig energi, kärlek och vinnartåga!!
Nu ska jag ta mig ett glas vin, faktiskt! Det är söndag! Alla dagar är värda att bli firade!
Två dagar innan Dumbo dör!!
Det i sig är värt att fira!!!

Time of Dumbo´s death 2009-05-12, ca 09:00

Kärlek

Ima

Rädda mammorna!






"Vad är Rädda Mammorna?
Rädda Mammorna-kampanjen är Röda Korsets årliga vårkampanj med syfte att samla in pengar till kvinnor som drabbats av krig och konflikt. Syftet är att samtidigt belysa dessa kvinnors situation. Olika insamlingsaktiviteter pågår över hela landet under maj månad, dels via Röda Korsets lokala frivilligarbetare och dels genom centrala aktiviteter såsom exempelvis den insamlingskväll som sänds på TV4 på mors dag den 31 maj kl 20.00-22.00.
Dessutom kan man alltid besöka kampanjsajten www.redcross.se/mamma. Blogguppropet är en del av den stora insamlingen.
Vart går pengarna?
Intäkten från Rädda Mammorna-kampanjen hjälper mammor och andra offer som drabbats av krig. Kampanjen finansierar dels internationella insatser i DR Kongo, södra Sudan, Jemen, Liberia och Västbanken och dels verksamhet i Sverige såsom familjeåterförening för familjemedlemmar som splittrats på grund av krig och konflikt, efterforskning av saknade anhöriga, stöd till asylsökande och Röda Korsets behandlingscenter för torterade flyktingar. Vad är Blogguppropet? Blogguppropet är till för att visa att bloggare i Sverige är en folkrörelse att räkna med. Vi vill att så många som möjligt ska visa att man bryr sig genom att stödja Röda korsets insamling till förmån för Rädda Mammorna. Alla pengar som samlas in via blogguppropet går oavkortat till Rädda Mammornas insamling."

Tack för ditt bidrag!!
Kram Ima

Friday, May 8, 2009

Helg!!!

Äntligen Fredag!
Sovmorgon för första gången på två veckor. Det va skööööönt kan jag säga och välbehövligt. Vakande strax efter nio och fikc nästan panik! Har tre påsar/tvättkorgar medx ren tvätt som ska vikas och jag måste packa och göra mig i ordning. Vid ett beräknar vi att åka. Det kommer att bli en lugn skön och bara mysig helg. Jag kommer att stänga av ljudet på min mobil när vi åker från Berga så vet ni som försöker ringa att det är inte allvarligare än att jag ska vila,hela helgen, tillsammans med Hjärt och hans föräldrar. Utan telefon, utan dator. Bara vi.

Jag mår ganska bra. Känner mig dock lite småförkyld.. Inte bra. Ska kurera mig med Aloe och diverse annat. Nu får jag inte bli sjuk!
Äter frukost samtidigt som jag skriver, sparar lite tid. Men nu är det dags att vika klart tvätten och packa väska.
Storson är hemma med doggen Olivia och mellanson kommer att ta henne under helgen på dagarna.
Tänkte jag skulle ner på byn och härja med Apoteket också.. Känner att jag måste få ur mig lite aggressioner!! J-la inkompetenta människor det finns, och så mycket ovilja. Noll intresse att söka information åt kund och patient. Tänk om jag skulle stå och rycka på axlarna bara om en kund frågade mig något? Jag skulle ju inte ha något jobb kvar! Men eftersom de nu inte visste, inte ens gjorde den minsta ansträngning att ens försöka hitta information, så tänkte jag ge de den infon så kan nästa person ( kanske)kan få bättre hjälp. Apotekets monopol kanske snart ett minne blott.
Nu är det over and out... Jag återkommer efter helgen.

Tack för "akutassistenten" inför helgen Ewa, haha kanske kommer väl till pass!!

Njut av solen, njut av färgerna, njut av Livet!
Det ska jag!

Kramar

Thursday, May 7, 2009

Terapeutbesök

Hmm oki....
Ett av de bättre valen jag gjort tror jag. En fantastiskt trevlig och bra kvinna, känns det som. Det kommer att bli många gånger till! :-)
Hon berättade om sig och jag tömde ur, nästinill, alla små livets djävligheter. Det är ju därför jag är där! Lika bra att köra på från början, det är min lycka och mitt liv det handlar om i slutändan! Mitt ansvar!
Det finns lite att beta av kan man säga... Utgår alltid från hur det är just då, när jag är där. Men, tyvärr, när man mår mindre bra så dyker gärna en del annat upp också. Det hänger ihop ju.
Jag fick hemläxa med mig från terapeuten, Janet.
Jag måste sluta vilja klara allt själv... (Hur ska det gå till!???)
Jag måste börja be om hjälp, för är det någongång jag behöver hjälp så är det nu. (ok...)
" Om du inte vill be om hjälp för din egen skull, så be om hjälp för deras skull!! De vill finnas för dig, vill hjälpa till, vill vara delaktiga med det de kan hjälpa till med." Janets ord..
Ok ok ok..
Jag har blvit bättre, jag har gjort små framsteg även om det varit svårt. Jag ska bli mycket bättre.
Till mitt återbesök, en vecka efter operationen, har jag lovat Janet att fråga om hjärt vill och kan följa med, för att jag behöver och vill. Han vill, det är jag säker på! Han gör det absolut för min skull.
Jag har bara inte tillåtit mig själv sätta mig i en beroende sits. Jag har inte tillåtit risken uppkomma, att bryta ihop med andra runtomkring mig. Varför? kan man undra... (Precis som att "problemet" försvinner om jag inte pratar om det? Hur tänkte jag då? kan man undra... )
Med hjärt ska jag och vill jag ju dela allt! Det hör ju till i livet tillsammans. Men har inte velat ösa ur mig min sorg över sjukdomen, sorgen/rädslan över att "tappa" ett bröst (tillfälligt), rädslan för att inte duga som enbröstad, sorgen över en del av kvinnligheten som försvinner (eller är jag ute och cyklar nu?! ), min enorma rädsla för att bli svårt sjuk, min skräck över alla små gröna bebisblad som jag undrar e lika gröna nästa år... Så många tankar, så många frågor och inga svar.
Megauppdrag, från och med nu och resten av livet. Jag kan, jag vill och jag ska!!
Sååå, när jag börja bli för dryg och det verkar som att jag lider av latmask eller annat och när jag börjar kräva för mycket, säg till mig att TAGGA NER! Haha Det är i alla fall Janets fel! *kärlek till er*

I morse så var planen, efter att jag kommit hem från terapeuten, att åka till jobbet lämna sjukintyg, åka förbi Mita och hämta Aloe, tvätttugan och åka till soptippen...
Men energin tog slut på vägen hem tror jag.. La mig i sängen och vilade en stund. Svarade på några samtal. Sen tog det stopp. Vet att jag måste tvätta idag, annars har jag inga kläder till landet dit jag och hjärt ska åka i morgon. Men det andra, det hoppar jag.
Nu ska jag lägga mig i soffan och slappa en stund! Välförtjänt tycker jag!

Kanske ska fika med Ewa i eftermiddag, och förhoppningsvis får jag träffa Martina en stund på fika ikväll.

Tack alla ni som finns runtomkring mig, Hjärt och min familj, alla som är nära eller lite längre ifrån, ni som tänker på mig, ni som ringer, ni som håller tummar och tår och som på alla möjliga och omöjliga sätt visar omtänksamhet, kamratskap och kärlek. Med er får jag så otroligt mycket energi, och jävlar anamma! Med er blir allt så mycket lättare!!
Från mitt hjärta med största värsta bästa ödmjukhet, TACK!


Jag säger så här nu : Så länge tårarna kommer ut gör de ingen skada.
Ta med er den. Tänk på den! Det finns många som behöver träna på just det.

Massa kram, all kärlek

Wednesday, May 6, 2009

Läkarbesök och åter läkarbesök

Mmm känns som att jag bor på sjukan..
Tur man har frikort!! Numera.

Idag en halvdags "studiebesök" på SÖS. Samtal med bröstsköterska och inbokning av flera läkarbesök, men då kallas det för återbesök. Vi är inne i mitten av Juni i almanackan nu. Skrev in i kalendern, slog igen den och tar en dag i taget. Nästan i alla fall. Genomgång av operationsdagen den 12 maj, och besöket halvtimmen innan på röntgen mottagningen för injicering av kontrastvätska eller vad det nu är...
Frågade bröstsköterskan om de hade några bilder på hur det kan komma att se ut efter operationen. Jag vill hellre veta innan (kontrollfreak?? Haha) än att vakna upp och tro att man har föreställt sig något som inte överensstämmer med verkligheten. Så hon hämtade, jag satt och visste inte om jag skulle våga titta... Men det gjorde jag! :-) Det blir platt, med ärr men med påfyllning av implantatet så kommer det mer och mer likna ett bröst. När man sen sätter in permanentimplantatet, och gjort en ny bröstvårta och tatuerat vårtgård så såg det ungefär ut som det friska bröstet, på bilden i alla fall. Men det är en process, det kommer ta tid, då är det ca ett år framåt i tiden, minst. Och under förutsättning proverna, under operationen, inte påvisar någon spridning. Som jag sagt i tidigare inlägg.
Därefter fick jag träffa en läkare som återigen kände och klämde och som gick igenom det som bröstsköterskan redan gått igenom (bättre en gång för mycket...) Dessutom en student som också skulle lära sig att känna och klämma. Det börjar bli vardag nu och känns inte ens konstigt. Haha måste till och med verkligen titta om jag har kläder på mig när jag går därifrån. Efter mötet med läkaren och studenten fick jag agera modell.. Det skulle fotas också!! Framifrån och från sidan och sen från andra sidan, utan kläder på överkroppen förstås.. (haha jag säger ju det! Jag är mer utan kläder än med, när jag är där.) Detta bland annat för att man ska kunna återskapa ett så lika bröst som det jag har idag, som möjligt.

Efter det blev det en fikarast eller lunch på två timmar innan ett extrainsatt ultraljud, vilket genast gjorde mig orolig... De skulle ju inte göra nåt sånt?!?!?!?
Tankarna började genast skena iväg.. Jag kan förstå, men inte acceptera, situationen som den är och nu skulle de dessutom göra den värre, snudd på outhärdlig genom att se om det fanns mera smådjä-lar!? Det blev en jobbig väntan med många tankar snurrandes i huvudet. Hur skulle jag kunna ta emot det beskedet? Hur mycket värre kan det bli?? Men det känns i efterhand som att det var oro i onödan, men hur skulle jag kunna veta?
Jag träffade nog Världens mest ödmjuka, empatiska och mest noggranna läkare!! Bara BÄST någonsin! Honom minns jag inte ens namnet på.. Trodde han skulle vara en i mängden ju.
Han förklarade noggrant varför - Underlätta operationen, se hur lymfkörtlar ser ut och om man kan se några andrda förändringar. Han berättade hela tiden om hur han skulle göra, han förklarade och visade när jag frågade om jag fick se Dumbo på skärmen. En liten SKIT! Han mätte och pratade om hur tumörer, oftast, uppför sig. Han såg inga andra förändringar, inga förändringar och normalt flöde på lymfkörtlar och inget annat onormalt. Dumbo är efter hans mätning 9,8 mm, alltså mindre än en centimeter.
" Det är en liten rackare, det är ytterst sällan som så små tumörer metastaserar sig (sprider sig vidare) Det är när de blir betydligt större som de också blir aggressivare" Säger Farbror underbar doktor! Så brukar det fungera, och det var vad han kunde se och mäta med de instument han hade. Provsvar av tumören kommer ca en månad efter operationen. Hoppas och tror att det blir samma svar!!! Det måste blir det! Har varken tid eller lust med något annat.
På min fråga, (med ett leende förstås! hehe) om han kunde kolla mitt vänstra bröst när jag ändå var där så "SJÄLVKLART!!" Vänster tutte, helt normal!! Vänstra lymfkörtlar helt normalt!
Jag vet inte hur jag kan säga att jag var lycklig när jag gick därifrån, men det var jag! Det krävs inte så mycket för att lyfta eller stjälpa just nu! Känns konstigt att känna den enorma lyckan i det elände som det ändå är. Splittrat... Skumt..
Det finns större hopp, gav mig mera energi, mera "fan i mig" i den annars rätt trötta kroppen och knoppen. Det är lite "livet före" och "livet efter"
Den jäkeln är snart borta och resten av livet kan börja!!!
Dumbo kommer dessutom, att fysiskt, grävas ner, djupt!! Helvetet, typ! Där kan han brinna!
Mellanson träffade jag i centrum. Jag var ju tvungen att införskaffa Descutan svamp/lösning. Sån där man blir steril av, HAHA. NÄ! men extra ren, "skall tvagas med kvällen innan och på operatiosdagens morgon" Avancerat! luktar äckligt gör det också! Jag får väl sova på soffan...
Nu e det dax att vila lite, måste få ork och lust att laga lite middag. Storson e ju hemma (men ute) i alla fall.
So long!!

"En del har tusen skäl till varför de inte kan göra vad de vill göra, när allt de behöver är ett enda skäl till varför de kan" Mary Frances Berry

Tuesday, May 5, 2009

Full dag

Dagen igår tog på krafterna....
Sorry för alla samtal jag faktiskt inte orkade svara på...
Sorry alla som jag dessutom sa att jag skulle ringa upp som jag inte gjorde..
Inget personligt mot någon, bara så lite ork, så lite tid.

Var till jobbet först på dagen, ett tre timmars besök. Med nära och känsligt och nära prat med vissa (Tack du vet vem du är, jag lovar att ringa vid behov, hjärtat är med) Tack alla ni som finns där och tänker på mig, som håller tummar och tår för kommande tid. Ni är bara bäst!!
Jag blir verkligen rörd av att ha så många runtomkring mig, som faktiskt bryr sig. Jag kanske har gjort något rätt då i alla fall? Kan det vara så!? :-)

Efter jobbet så blev det däckfirma och byte till sommardäck, mmm just det, det jag inte fixde själv... Men inte han heller! Hehe han blev tvungen att ta fram storsläggan på tre av däcken. Han bara skrattade när jag berättade hur jag/vi slitit med däcken. Kändes bra att han också fick jobba lite!
Tiden sprang iväg och det blev inte någon fika med Mats. skulle ha ringt honom men hann inte/orkade inte det heller. Tiden bara försvann!! Handling, matlagning, telefon som ringer, barn som är borta och kommer fram, Fredrik kom vid sex. Vill hinna prata lite och vara med honom de stunder vi har.

Fredrik är med mig tisdag och onsdag, då han har fixat ledigt
Mia gumms har fixat ledigt nästa torsdag så hon kommer att vara med mig under dagen. Misstänker att jag kommer att behöva hjälp med det enklaste första veckan. Svårt att röra mig. Ska kolla av fredagen om det finns någon som är ledig som kanske kan assistera mig vid behov. Lite läskigt att vara själv också om smärtan är tung... Känner jag, tror jag..
Tack underbara ni!
Idag: ska snart börja göra mig i ordning. Ska försöka hinna fika lite med Maud. Sen blir det färd mot Almunge och fixa bilen och min kropp. Medan bilen får sin behandling så får jag min, massage!! Tack Magnus, känns extra viktigt att resten av kroppen mår bra nu. Dessutom så blir det mat! Lyx! Sen blir det hemfärd inte för sent dock, ska upp tidigt i morgon, för att befinna mig på SÖS klockan halv nio.

Nu är det duschning och påklädning.
Vi hörs under dagen! :-)

"Gårdagen kan vi inte få tillbaka, men morgondagen är vår, att vinna eller förlora."
Lyndon B. Johnson

Monday, May 4, 2009

Tänkvärt

" Kommer du att se tillbaka på ditt liv och säga : ^Jag önskar att jag hade^ eller ^Jag är glad att jag gjorde^? " Zig Ziglar

" Följ hjärtat och hjärtat ska fyllas
Tänk stort och se de små tingen som förgyller livet
Våga se Livet
varje dag
Våga leva Livet
varje dag
Ge
Ta emot
Det är livets gåva " Ima

Carpe Diem - Fånga dagen

Sunday, May 3, 2009

Idag en månad kvar

sen är jag visst 39..
Haha mogen kvinna?! Eller?
I alla fall i min bästa ålder(!!! ;-) )
Mår bäst, trots Dumbo, bortse från Dumbo!
Han finns inte, snart

Hjärt,

Önskar att det fanns ord som kunde förklara, det som inte kan uttryckas med ord
Önskar det fanns sätt att visa det orden inte räcker till för
Önskar det fanns tankar som kunde överföras med telepati
Önskar det fanns saker jag kunde göra för att ändra det som är
Det vi ska igenom
Men
Det som vi till slut kommer att besegra
Vi är starka
Vi kan
Vi lär
Vi ÄR
United


" Att lära utan att göra, är som att älska utan att röra " Okänd

Söndag 3 maj 2009

Hello,

Lite uppdatering nu då..
Fredagkvällen först!
Jag och Mia smul åt gott, drack gott och hade bara trevligt, här hemma. Mia och jag fortsatte med dryck och en del djupa samtal. En del tårar kan avslöjas också. Mia gick runt ett och jag gick knappt alls. Sent blev det....

Lördag : En bra dag med mycket uppmood och mys och bara lite ner. Hjärt, jag och lillson åkte till Hjärts storasyster på syskonträff, med respektive och barn. Underbar familj! Mycket trevligt! Gott att äta, fika och mycket mys i solen. Lillson hamnade i paradiset tror jag! Övriga barn i hans ålder plus minus något/några år, massor med nya leksaker och naturtomt att leka på! Det var klätting på berg, leka i koja och massa spring runtomkring. Han blev trött!!!!
Tankar kommer dock över mig då och då och jag blir och blev lite sentimental och tycker att livet ibland är lite orättvist. Ska jag ens behöva tänka på "om inte"??!?

Vi åkte hem ganska sent, handlade middag och lördagsgodis och lillson fick utbrott.
Han skulle gå till centrum och handla, själv. Så långt, visst, ok. Han skulle plötsligt ha med sig 60 kr att handla för. Där tog det stopp. Inte!
Efter mycket om och men säger lillson lugnt, med stora krokodiltårar rinnande "Jag skulle ju bara handla en present till dig mamma, då kan jag ju inte säga vad jag skulle handla eftersom det skulle vara en överraskning" Jag lovar, tårkanalerna blev chockade av den plötsliga vattentillförseln, så det rann över.... Mitt hjärta blöder för dessa barn!
Allt lugnade sig till slut, även utan överraskning till mamma... Vi åt en sen middag, promenad med hunden och sen läggdags! Äntligen!!

Söndag:
Hjärt försökte hjälpa mig med bilen men det går bara inte att få loss de där J-la däcken! Efter att Hjärt åkt hem var jag ju bara tvungen, med hjälp av tips från barnens pappa, att försöka igen. Men inte heller det gick. Efter någon timme tänkte jag att "jag ger mig inte, jag ger mig aldrig!" Så ut igen och försöka med däck nummer två och tre... Men det är bara att inse! JAg fixar inte detta.. Måste till någon som kan hjälpa mig få på sommardäcken! Har i alla fall försökt.
Sitter på altanen och läser och slappar, lite rastlöst just nu men så är de de flesta söndagar innan överlämning. Det blir så jädrans tyst när barnen åker till pappa. Så mycket tid själv. Så mycket tid för tankar. För tårar. Visst, kanske också det nödvändigt, men jag är ju inte "sån"... Eller??
Denna vecka ser dock ut att bli fullbokad på sätt och vis. I morgon läkarbesök och sjukskrivning, till jobbet och lämna av det och kanske fika. Kanske träffa Mats på dagen och ta en fika, är ju lite positiv coach till honom. Tack för att du frågade mig. Hoppas kunna tillföra något!! Förhoppningsvis kommer hjärt sen på kvällen.
Tisdag förhoppningsvis träffa Maud sen blir det bilmek Rolle som ska fixa fjädern på min bil, massage och mat hos Magnus och sen hem.
Onsdag läkarbesök på SÖS, igen. Sista innnan operationen. Svårt att fatta att det bara e en knapp vecka kvar innan jag är enbröstad! Tungt... Orättvist faktiskt. De är värdefulla mina tuttar!!! :-) Torsdag är det besök hos psykoterapeut på Aleris, Sabbatsberg. Känns bra faktiskt, tror det är bra för mig. Fredag är lugnt som det ser ut. Kanske hittar på någon överraskning till helgen :-)) Hehe

Men hur det än är:
Faktum kvarstår.
Tittar på alla och allt runtomkring och förstår inte riktigt hur, om inte och varför??
Varför jag? Varför nu? Varför alls?
Meningslöst egentligen, det finns inga svar.
Tittar på alla tjejer och kvinnor runtomkring och undrar hur många fler är det som bär omkring på egna Dumbos? Hur många av de kommer någongång att sitta i min sits??
För många!
En, är en för mycket

"Livet består inte av att ha bra kort på hand, utan att spela dem man har väl" Josh Billings

Friday, May 1, 2009

Jaha! Sen då?

Däcken på bilen....
Mmm just det...
Bultarna gick att lossa, inklusive låsbulten.
Men sen då?
Däcket satt ju som fastgjutet!!!! Vågar ju inte slita och dra när bilen står upphissad med domkraft, verkar ju riskabelt.
Så det blev till att skruva fast bultarna igen och så får jag väl uppsöka hjälp i morgon bitti för att få loss eländet... Undrar om det finns något öppet i morgon? Gör-det-själv macken kanske men problemet kvarstår ju.. Det sitter fast...
Hmmm....
Sånt här gör mig galen! Vill och kan men funkar inte ändå!

Nu ska lillson och jag gå till centrum och handla lite. Han ville dessutom hyra en film. Jag ska handla lite gottis och andra nyttigheter. Mat blir det väl så småningom. Blir nog till att smutta på vinet ikväll tror jag. Kanske kommer Mia hit, om vi orkar hehe
Känner för att ha sällis ikväll, vinet kanske inte är så bra i det sammanhanget... Man blir lätt lite sentimental. Men vad gör väl det, egentligen?
Storson jobbar, igen. Mellan är fortfarande hos sin pappa.

Shoppingtime!

"Vänskap är en själ som tagit bostad i två kroppar" Aristoteles

Uppdatering: Nu blir det matlagning och vinöppning!
Mia och Raffe kommer över och sällskapar mig med mat och dryck!! :-) Trevligt och mysigt!!

Magnus! Ta de lugnt i skogen!! ;-) Du behöver inte ta någon öl för mig, jag får egen!! :-))

Bidra till cancerforskningen!!!

Bra idé från älskling! Tack!

Att tala om HUR man kan bidra med pengar till forskning, så vi får ett slut på denna sjukdom någongång!


Hjälp till och stöd cancerforskningen, så att vi tillsammans kan utrota denna vidriga, lömska och så hatade sjukdom!!


Tryck på länken och skänk ditt bidrag!!

http://cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Olika-satt-att-ge/Ge-en-gava/


Läs om några flera anledningar, varför cancerforskningen behöver mera pengar!!
Detta är några av de bloggar jag följt länge...
http://timpa.blogg.se/
http://ulricasboxofchocolate.blogspot.com/
http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman/


Kramar Ima

Tröttmössa

Tröttmössan har vaknat! Efter 14½ (!!) timmar i sängen, känns det som att jag skulle behöva en ny rygg! Aaaajjj!

Känner mig piggare, ingen skallvärk och med ett STORT glas kaffe (med havremjölk hmm är som att drick havregröt med kaffesmak)så ska den här dagen bli bättre än igår.

Laddar just nu för att kånka ut sommardäcken till parkeringen så jag kan byta bort vinterdäcken. Vågar inte riskera att köra runt på dubbdäcken... Känns som en onödig utgift om nånting.
Ätit frukost, värsta bästa engelska frukosten blev det idag. Stekt ägg, stekt bacon och vita bönor!! Gott!!
Snart dags för prommis med hunden också, bra uppvärmning. Känner att jag borde få igång blodcirkulationen i ryggen! Det känns just nu som att det ska gå tvärt av. Dålig säng! Eller kanske för många timmar iden?!
Kollade på "The reader" innan jag somnade igår, den var sådär tyckte jag.

Ska förbereda middagen också. Kyckling file i mindre bitar, stekt bacon grönsaker och sen på med citronpeppar och havregrädde (iMat), serveras med ris till.
Håller stenhårt på att inte äta mejeriprodukter, möjligtvis att jag blir sugen på en ostskiva. Men choklad!! fick en chokladkaka med mintsmak... Den är svår att motstå...

Jag vet att andra med cancer bl a har undvikit vitt socker, men huruvida alla dessa saker har någon effekt eller inte, det vet inte jag.
Har jag råd att låta bli att prova??

Jag tror säkert att ni förstår att jag e villig att prova i stort sett vad som helst i mitt läge, utan att för den skull riskera läkarnas behandling. Jag låtsas nu bara att vara mjölkallergisk, inte allvarligare än så. Mindre socker blir det också. Mera frukt och grönt. Bara positiva förändringar.
Nu ska jag duscha upp min kroppsvärme, ladda för däckbyte och sen blir det kanske fika med en eller flera kompisar! Njuter av det fina vädret!
Storson jobbar, lillson datar sig, och mellanson e hos sin pappa.

Haha som det känns nu blir det svart kaffe hädanefter!

Lovely day!