Monday, August 24, 2009

Trötter..

Tvättat fem maskiner tvätt som nu väntar på att bli vikt...
En lunch/fika med Maud i Arninge och lite glutt i butiker, såklart!
Väl hemma och luften går ur...
Måste lägga mig och vila lite innan det är dags att ta itu med tvätt, städ och matlagning.
Skulle det inte vara lugnt denna vecka??
Hmmm..
En rask promenad till brevlådan och tillbaka, härligt med lite tempo.
Sköterskan sa att efter tredje behandlingen (halvvägs) så kommer det att märkas på kondisen att jag får cyto. Jag undrar när det kommer att märkas och hur.
Gå kan jag i alla fall göra obehindrat. Kanske inte ska utmana så mycket...
I morgon är det en vecka sedan senaste behandling och det känns bra, eller ok, i alla fall fysiskt. Det är dock mycket som rör sig i huvudet, så mitt terapeutbesök i morgon kommer lägligt. Har fastnat på nåt sätt.
Svårt att koppla av, är på helspänn hela tiden och väntar på att himlen ska falla ner i skallen.
Hur blev det så här?
Är det cytohjärnan som spökar tro? Den som står mest stilla?
Orkar inte ens åka in till jobbet. Orkar inte med det som just nu är normalt för så många. Jag vill också!!!
Frågan när jag kommer tillbaka, som tidigare värmt mitt hjärta, ger mig numera ångest. "Helst igår" tänker jag när de frågar..
Jag är sjukskriven till november. Ska jag orka vara hemma tre månader till? Ska jag må "dåligt" i tre månader till?? Klart jag orkar och klart att jag ska, men jag vill inte vara hemma!!!!
Jag vill känna att jag gör någon nytta, att jag tillför något, till gagn för någon annan.
Men det kommer. :-)
Jag vet att jag är en bra anställd.
Jag vet att jag är en bra arbetskamrat.
Jag vet att jag är en bra, kärleksfull mamma.
Jag vet att jag är en bra flickvän, kanske en av de bättre?! :-))
För kort tålamod ibland.
Lite för envis, även om det gagnar både mig och andra i vissa lägen.
Lite för mycket "överallt", vill så mycket på kortast möjliga tid.
Vill alla väl.
Ett otroligt stort och gott hjärta.

Såååå....
Nu har jag peppat mig själv!!
Hehehe självpepp kallas det för. Det funkar!!

Kram och hopp i bingen!

1 comment:

Anonymous said...

Du är du.. och du kommer sakta men säkert upptäcka att idag ska jag dammsuga.. men tanken på att plocka ut dammsugaren ur städskåpet får en att tappa lusten.. och den lusten har inte riktigt infunnit sig här än.. men det lär komma...

En sak i taget... det jobbigaste först.. sen ta det lugnt och slappa ett tag.. och så på nästa.. bort med det... du ska ha en sak att fokusera på.. och det är att bli frisk...

Kram Pysis