Svårt att hitta orden att skriva, trots att det rör sig massor innanför skalet.
Fyllt dagen med så mycket jag hunnit och orkat. För att slippa tänka... Som om det skulle funka. Tillfälligt kanske. Men det hinner alltid ikapp.
Tankarna, oron, rädslan och overklighetskänslan. Fortfarande. Hur länge?
Provat att sopa rent i skallen, inte heller det fungerar.
Jag är och blir väl omhändertagen av hjärt, familj och smul, vänner och arbetskamrater. Ni är så bäst! Era tankar och ord betyder så mycket. Jag känner att ni är med mig.
Nu är det nystädat, nyhandlat, i alla fall lite planerat inför veckan. Ska strax lämna över hunden till vän Martina med familj som ska ta hand om henne första tiden. Kommer kännas. Lovar.
Mellanson kom förbi en snabbis, utan förvarning. Alltid välkommen hem förstås, inte så. Men överraskningen nu blev för mycket. Alla känslorna kom på en och samma gång kan jag säga. Många tankar. Allt i ett enda virrvarr. Det rann över big time. När han hade gått.
Förstås...
Stoneface... Illa..
Kändes ont i mammahjärtat, trodde hjärtat skulle gå sönder.
Hjärtat höll och i det finns ni alla, ingen ramlade ur!
Ska försöka komma på nåt att äta till middag också. Kanske blir hämtmat idag...
Ska packa min väska. Fundera på vad jag behöver ha med mig.
Lite lätt panik just nu...
Stanna tiden lite...
Stanna tanken
4 comments:
Jag håller tummarna o tänker på dig i morgon då stora dagen är D är. Hoppas allt går vägen. Många styrkekramar.
Ima, lycka till. Jag och M håller tummarna för er..
Är med dig hela vägen, kusin! Stora kramar
Annica
Har tänkt på dig hela dagen. Svårt att få nåt gjort på jobbet. Tack för messen. De värmde. Love you sis. Kramer
Post a Comment