Wednesday, May 6, 2009

Läkarbesök och åter läkarbesök

Mmm känns som att jag bor på sjukan..
Tur man har frikort!! Numera.

Idag en halvdags "studiebesök" på SÖS. Samtal med bröstsköterska och inbokning av flera läkarbesök, men då kallas det för återbesök. Vi är inne i mitten av Juni i almanackan nu. Skrev in i kalendern, slog igen den och tar en dag i taget. Nästan i alla fall. Genomgång av operationsdagen den 12 maj, och besöket halvtimmen innan på röntgen mottagningen för injicering av kontrastvätska eller vad det nu är...
Frågade bröstsköterskan om de hade några bilder på hur det kan komma att se ut efter operationen. Jag vill hellre veta innan (kontrollfreak?? Haha) än att vakna upp och tro att man har föreställt sig något som inte överensstämmer med verkligheten. Så hon hämtade, jag satt och visste inte om jag skulle våga titta... Men det gjorde jag! :-) Det blir platt, med ärr men med påfyllning av implantatet så kommer det mer och mer likna ett bröst. När man sen sätter in permanentimplantatet, och gjort en ny bröstvårta och tatuerat vårtgård så såg det ungefär ut som det friska bröstet, på bilden i alla fall. Men det är en process, det kommer ta tid, då är det ca ett år framåt i tiden, minst. Och under förutsättning proverna, under operationen, inte påvisar någon spridning. Som jag sagt i tidigare inlägg.
Därefter fick jag träffa en läkare som återigen kände och klämde och som gick igenom det som bröstsköterskan redan gått igenom (bättre en gång för mycket...) Dessutom en student som också skulle lära sig att känna och klämma. Det börjar bli vardag nu och känns inte ens konstigt. Haha måste till och med verkligen titta om jag har kläder på mig när jag går därifrån. Efter mötet med läkaren och studenten fick jag agera modell.. Det skulle fotas också!! Framifrån och från sidan och sen från andra sidan, utan kläder på överkroppen förstås.. (haha jag säger ju det! Jag är mer utan kläder än med, när jag är där.) Detta bland annat för att man ska kunna återskapa ett så lika bröst som det jag har idag, som möjligt.

Efter det blev det en fikarast eller lunch på två timmar innan ett extrainsatt ultraljud, vilket genast gjorde mig orolig... De skulle ju inte göra nåt sånt?!?!?!?
Tankarna började genast skena iväg.. Jag kan förstå, men inte acceptera, situationen som den är och nu skulle de dessutom göra den värre, snudd på outhärdlig genom att se om det fanns mera smådjä-lar!? Det blev en jobbig väntan med många tankar snurrandes i huvudet. Hur skulle jag kunna ta emot det beskedet? Hur mycket värre kan det bli?? Men det känns i efterhand som att det var oro i onödan, men hur skulle jag kunna veta?
Jag träffade nog Världens mest ödmjuka, empatiska och mest noggranna läkare!! Bara BÄST någonsin! Honom minns jag inte ens namnet på.. Trodde han skulle vara en i mängden ju.
Han förklarade noggrant varför - Underlätta operationen, se hur lymfkörtlar ser ut och om man kan se några andrda förändringar. Han berättade hela tiden om hur han skulle göra, han förklarade och visade när jag frågade om jag fick se Dumbo på skärmen. En liten SKIT! Han mätte och pratade om hur tumörer, oftast, uppför sig. Han såg inga andra förändringar, inga förändringar och normalt flöde på lymfkörtlar och inget annat onormalt. Dumbo är efter hans mätning 9,8 mm, alltså mindre än en centimeter.
" Det är en liten rackare, det är ytterst sällan som så små tumörer metastaserar sig (sprider sig vidare) Det är när de blir betydligt större som de också blir aggressivare" Säger Farbror underbar doktor! Så brukar det fungera, och det var vad han kunde se och mäta med de instument han hade. Provsvar av tumören kommer ca en månad efter operationen. Hoppas och tror att det blir samma svar!!! Det måste blir det! Har varken tid eller lust med något annat.
På min fråga, (med ett leende förstås! hehe) om han kunde kolla mitt vänstra bröst när jag ändå var där så "SJÄLVKLART!!" Vänster tutte, helt normal!! Vänstra lymfkörtlar helt normalt!
Jag vet inte hur jag kan säga att jag var lycklig när jag gick därifrån, men det var jag! Det krävs inte så mycket för att lyfta eller stjälpa just nu! Känns konstigt att känna den enorma lyckan i det elände som det ändå är. Splittrat... Skumt..
Det finns större hopp, gav mig mera energi, mera "fan i mig" i den annars rätt trötta kroppen och knoppen. Det är lite "livet före" och "livet efter"
Den jäkeln är snart borta och resten av livet kan börja!!!
Dumbo kommer dessutom, att fysiskt, grävas ner, djupt!! Helvetet, typ! Där kan han brinna!
Mellanson träffade jag i centrum. Jag var ju tvungen att införskaffa Descutan svamp/lösning. Sån där man blir steril av, HAHA. NÄ! men extra ren, "skall tvagas med kvällen innan och på operatiosdagens morgon" Avancerat! luktar äckligt gör det också! Jag får väl sova på soffan...
Nu e det dax att vila lite, måste få ork och lust att laga lite middag. Storson e ju hemma (men ute) i alla fall.
So long!!

"En del har tusen skäl till varför de inte kan göra vad de vill göra, när allt de behöver är ett enda skäl till varför de kan" Mary Frances Berry

2 comments:

Annica said...

Ima, jag är med dig varje dag, bara så du vet. Läser, skrattar, gråter... Kramar i massor!
/Kusin

Anonymous said...

måste kännas skönt att få ett sådant "bra" besked trots allt. kämpa på du är stark o kommer klara detta! hejja hejja! //Amanda