Igår var en tom dag. I alla fall tomt i huvudet. Försökte skriva men det fungerade inte, kändes inte som att det fanns något att säga.
Men idag är en ny dag!
Gårdagen: darrig början på dagen, oro i magen, svårt att sitta stilla. Svårt att genomföra någon egentlig tanke. Satt mest och läste. Och grät. Av frustration, rädsla, oro inför framtiden. Hur kommer den att se ut? Var? när? hur?
Utmattad, hungrig och sockerfall som hette duga. Fixade mat, åt och lade mig och vila. Blev väckt av telefonen.
Det blev en kvällsfika! Tack!!! Det ger mig otroligt mycket!
När det blev dags att sova så började tankarna igen.. Typiskt..
Så frustrerad, irriterad och en del ledsen. Vilken soppa!
Telefonen ringde orkade inte prata. Stängde av ljudet men kunde inte låta bli att spana in den ändå. Somnade och vaknade av att mobben vibrerade. Orkade inte svara.. Orkade inte älta, orkade inte prata i telefonen. Pratar hela dagarna med vänner, familj, arbetskamrater känns det som. Jättefint och gulligt, fortsätt! Det här är bara en period som jag känner så här. Ligg på, ge inte upp!
Somnade och sov resten av natten.
Idag: Det är lunchtid..
Fick ett telefonsamtal från en tjej som opererats och behandlats för bröstcancer. (Har mailat och smsat lite med henne innan) Känns så skönt att prata med dig!! Tack V!! Inga ämnen som är tabu att prata om, känslor som är ok att känna och som andra också känner, erfarenhet från sjukdomsperioden och känslor, reaktioner i relationer med kärlek, vänner och barn. Otroligt betydelsefullt. Tack igen!! Vi hörs snart igen och ses!
Ska hoppa in i duschen och sen göra något bra av den här dagen!
"Lär dig att säga nej. Låt inte munnen överbelasta ryggen." Jim Rohn
No comments:
Post a Comment