Tuesday, September 8, 2009

Tisdag 8 september, dags igen...

Om 10 minuter bär det av mot Mörby C och färden in mot stan och SÖS.
Sovit illa i natt förstås. Vänt och vridit och speedad i kroppen, utan betapred!
La mig till slut på spikmattan och somnade efter ett tag. ( Har lärt mig nu att man inte ska somna på spikmattan....) Vaknade efter ca två timmar av en mardröm. Jag hade blivit biten av en orm och höll på att bli förlamad. Där låg jag i sängen och kunde inte röra mig. Verkligheten var ungefär likadan... Det gjorde till och med ont när jag andades! Prova någon gång att ta bort spikmattan från ryggen efter två timmar, utan att lägga mera tryck på någon del av ryggen, så får ni se hur ont det gör! Efter två timmars rätt och slätt liggande på detta underverk så satt den dessutom fast i ryggen. Nerborrad i min stackars hud. Mmm jag ska använda den igen, men blir nog med alarm efter 20 minuter.
Ska åka och hämta mellanson nu som följer med till SÖS. Lite läskigt, spännande och faktiskt lite jobbigt. Jag vet att jag måste hålla ihop mig själv nu.
Hjärts mamma möter upp strax före tio för att vara med. Det är värt så otroligt mycket för mig, trots att jag alltid vill klara allting själv. Ni och många andra här vet ju hur jag är. Tack!
Tack för allt stöd och glada tillrop!

En fika när som helst Pys!!!

Återkommer med uppdatering av läget!

Puss och Kram!

1 comment:

Anonymous said...

Jag är med dig i tanken idag.. jag sitter på din axel och viskar positiva ord i örat på dig...

Det är behandling... inte gift vet du.. och det är för att du ska bli frisk...

Och fika får vi ta när jag kan ta mig så långt.. för det är ju en bete...

Kramar i massor...
Pysis