Förresten!!!

Ser ni mitt hår!?!?
Så ser jag ut idag.  Det växer och växer och med hjälp av lite frisyrgelé kan jag till och med få luggen att stå upp lite.
Med hjälp av den fantastiska frisyrgelén kan jag också platta ner x antal nyuppkomna virvlar som annars gör så att håret  står som på den värsta Stig-Helmer, hela tiden.  Hur jag ser ut på morgonen ska vi inte tala om, haha.
Men kort kommer det att få förbli :-))
Jag trivs med det. (Dessutom ett önskemål från lite olika håll, hehe :-) )

Tredje gången gillt

Mmm Nu är det tredje gången jag försöker få till ett inlägg.
Jag tappar lust och inspiration efter halva, men idag ska jag bli "klar" tänkte jag.
Julen har varit fantastiskt bra!!
God mat, lugn och ro och tillsammans med Hjärtefamiljen.
Såå grymt bra!  Jag blev överöst med julklappar, helt otroligt.
Undrar om jag verkligen har varit så snäll?!
Tack för en otroligt fin och bra Jul :-))
Idag är det näst sista dagen för i år.  Känns spännande med ett nytt år.
Ett år som jag hoppas ska bli mitt år, vårt år.  Det första "riktiga" tillsammans.
Vi.
Om lite drygt 14 dagar, närmare bestämt den 15 januari går flyttlasset.
Innan dess är det några bankbesök, packning av resterande prylar och lite övrig planering.
Rolig planering.
Nyårsafton firar vi ju vår lillejul eftersom barnen var hos sin pappa på julafton.
Så då blir det mera god mat, julklappsutdelning och förhoppningsvis lite feststämning.
Det stora MEN är alla raketer...  Hunden blir alldeles galen och uppstressad.  Det är hon redan nu för de enstaka smällarna under kvällstid.  Hur ska det sluta?
Idag blir det lite inköp till nyårsafton.  Oxfilé och potatisgratäng är beställt, troligen lite beasås också.. Eller hur Hjärt?  Kan bli en cheesecake eller creme fraichetårta som dessert.  Förrätten kanske vi hoppar, eller... Avocado eller toast med heta räkor?  Hur låter det tro?! :-)
En sväng till bolaget blir det också.  Öl, vin, och skumpa förstås.  En magnumbutlej med pommac till grynen.
skulle kunna vara vår nyårsmeny :-))
Det bästa av allt är GRATIS!
En massa massa kärlek i allt vi gör, med och för varandra.

Om jag inte återkommer innan nyår... GOTT NYTT ÅR!

Tack för att ni följt mig, peppat mig och pushat mig vid behov.
Tack för alla glada och trevliga tillrop när det ibland kännts lite väl mörkt.
Tack för att ni finns!
Tack för ett nytt år!

Många många kramar

Bland tomtar och troll

Helgen har varit underlig på nåt sätt.
Både Hjärt och jag jobbade några timmar i lördags.  Efter jobb så blev det väldigt segt.  Vilade bort halva lördagen.  Bra för oss båda i och för sig. God mat i form av Hjärtmarinerad entrecote och grillade grönsaker.
Du är bäst!
En lördagkväll full av vilja, tankar och funderingar och steg mot framtiden.
Söndagen, efter att jag jobbat, blev det en sväng i ruskvädret till Märsta för att hjälpa bror att flytta.
Vi var hemma igen strax efter fyra, med en grill och utemöbler som bror inte ville ha kvar.  Fick börja med att skotta fram Hjärts bil... Nästan 3 dm snö på och runt bilen.  Ingen plogning förstås...
Tidig kväll för att kunna ta hand om kommande vecka.

Julen närmar sig med stormsteg!
Försöker tänka vilka klappar man ska köpa...
Det kommer bli en hysterisk inhandling onsdag eftermiddag/kväll, som vanligt! :-)
Varför frångå något som uppenbarligen har fungerat tidigare....
Hahaha några klappar är klara i alla fall.
Har tillbringat morgonen med att sortera bort "slängprylar" och packat resten som inte behöver användas förrän i slutet av januari.  Flyttkartonger och bananlådor börjar nu travas både här och där.
De ska märkas upp så man vet vilket våningsplan de ska till, gärna förklaring till vilket rum till och  med.
Det ska vara lätt och smidigt att flytta och sen packa upp.
Komma i ordning liksom.
Vi har insett att vi har för lite möbler, men det får lösa sig så småningom. En sak i taget.
Blocket har jag hört ska vara bra!? :-)
Nu ska jag köra klart tvätten i tvättstugan, sedan träffa mums innan det e dags att hämta lillson hos pappa.
Sen ska jag jobba några timmar.
Kanske hinner plocka och packa lite också :-))
Det är så roligt!!  Vi VILL flytta NU!

Kaffe och macka innan tvättis!

Pyssel, snö på hela backen och nattvak

God morgon!!

Tack M med familj för en trevlig kväll igår!  Kändes som på den "gamla goda" tiden. :-))
Med fart, fläkt och allmän förvirring. Många skratt förstås!
Hela kylskåpet är nu fyllt med ischoklad, knäck, chokladtryffel, mintkyssar, hallontryffel och marsipangodis.  Vilken god jul det kommer att bli!  Det gäller bara att tejpa igen lådorna tills dess... Jag är ju en sån där som inte kan låta bli... *generad*
Efter julpysslet skjutsade jag tillbaka barnen till sin pappa och åkte hem.  Kände mig helt slut på slutet av pysslet, men när jag väl kom hem så var det lögn i... att sova,, så nu sitter jag fortfarande här efter att ha legat och vänt och vridit mig i flera, flera timmar i sängen.  Nu ska jag ju upp om 30 minuter så det blir till att sätta på en panna kaffe och vara vaken den stunden också.  Känns som att hjärtat slår i 200, hur ska man kunna sova då? M, jag vet... inte bra...
Ska jobba mina timmar sen åka hem och sova.
Så nu ännu en härlig dag!  Snön lyser vit och det är alldeles tyst och stilla, faccinerande vackert!!
Kaffe och smörgåsdags sen är det full fart mot jobbet!

Ha en bra dag!

Lif(h) tid

Stundtals kan jag inte hjälpa att undra,
vad är problemet?
Måste man få himlen i huvudet för att ta vara på tiden?

Min skalle håller på att gå i bitar, spränger verkligen.
"Du tänker och grubblar för mycket" säger en vän till mig.. (Som för övrigt inte vet ALLS hur jag funkar....)
Men så kanske det är.
Med varje tanke, med varje grubbbleri, så åker axlarna lite lite högre upp.  Det i sin tur innebär en enorm påfrestning på de där smala strängarna av muskler som sitter bak i nacken med fäste bak i skallbenet.
Haha, har försökt att stretcha ut dessa lite grann, men det gick väl sådär kan man säga.
Sorry Magnus, jag försöker i alla fall!  Bänken kommer inte att vara vän till mig...
Nu ska jag snart pina min skalle att handla..  Har inte ens orkat tänka på vad jag ska ha.
Vad ska vi baka för något??
Mintkyssar, ischoklad, marsipanfigurer.. Sen då?
Sen blir det nog kaffe och prat mest :-))
Trevligt trevligt!
Kanske blir en sväng förbi Mums ikväll också, Hjärt är ju inte hemma förrän sent, sent, så jag passar väl på om det är någon hemma förstås.
Sen blir det en tidig tidig kväll för min del, men innan dess ska jag pyssla ihop ett pepparkakshus!

Back tomorrow!

Lackar jul...

Folk springer snabbare än benen bär.
Det ska städas, handlas mat, lagas mat, köpas klappar och planeras.  Utöver detta så ska även dessa "små" vardagliga saker skötas såsom  tvätt och städ, barn och läxor osv osv.
Dubbelt upp alltså!
Dessutom så jobbar de allra flesta.  De i min närhet, inklusive mig själv, jobbar oftast mycket mera dessa veckor. Det är bara upp på morgonen, iväg, jobba, jobba jobba, hem, ev mat om man inte redan ätit, jobba lite till sen sova.  Vart tog tiden vägen?
Jag känner mig lite bortskämd..
Jag jobbar två timmar om dagen, det är vad jag mäktar med just nu, kommer hem dricker lite kaffe, vilar lite och tar det mest lugnt.  Framförallt gör jag det jag vill och orkar.
Men i denna tacksamhet finns ändå en ensamhet.  Men det går förhoppningsvis över.
Det måste det.
Har precis varit ute på en stormig promenad med liten hund, not nice!
Kaffet var klart när jag kom hem så nu är det kaffe i soffan sedan vågrätt läge en stund.
I eftermiddag blir det julgodispyssel hos M med familj.  Vår tradition är det läge att ta upp igen!
Hjärt kommer hem sent så han missar det, synd om dig!! Det är roligt!
Bilen ska in på service i eftermiddag, klar i morgon fm.  Då blir det raka spåret till Odenplan och min värsta bästa terapeut J!!! Äntligen!  Du behövs och är guld värd!

Nu ska jag inta position i soffan... Återta lite bristande nattsömn.


Kramkalas!

Hmm.. Anade att det kunde bli fel...

Jag vill bara säga att allt är BRA!!!!
Bara för att jag lägger in musik som jag tycker om som råkar ha texter som är lite ledsamma, tunga och djupa betyder det inte att jag har "problem".
Allt är helt lugnt, jag mår bra!
Vi mår bra!
Förutom att tiden just nu går alldeles för långsamt.
Vi vill flytta!!
NU!
Mycket jobb nu på alla håll och julstressen börjar göra sig påmind.
Energin är på upphällningen hos många.  En välbehövlig julledighet är i antågande.

Mina tankar går de kommande dagarna till en vän som väntar besked om ny knöl i sitt bröst.
Verkligheten gör sig åter påmind.
Försöker ruska av mig den obehagliga känslan som trotsigt infinner sig.
Man känner sig nästan som en brottsling.  Svårt att bli rentvådd, få bort stämpeln, på nåt vis
Jag tycker dock att jag har klarat det ganska bra.  Det svåra är att hitta ett nytt spår i livet, ett nytt "normalt".
För hur det än är så har den här resan förändrat mig, mycket till det positiva.  Jag är mycket lugnare, mer metodisk. Men ärren finns där.
På gott och ont.
Jag blir fortfarande, varje dag, påmind om det jag gått igenom.  Ibland är det lättare, ibland svårt.
Svårt med alla frågor som jag knappt längre orkar svara på, men som den jag är, så svarar jag ändå.  Känns fortfarande som att jag är mitt uppe i det, fast verligheten ser annorlunda ut.
Jag vill få tillbaka min identitet som mig själv, inte som cancersjuk under behandling.  Då blir det istället att jag väljer att gå en omväg för att slippa möta dessa frågor.
Det kan vara en del av min panikångest, när det blir för mycket folk runtomkring.  Alla stirrar på mig och  mitt ännu "för korta" hår.  I övrigt ser jag ju frisk ut.
Eller?
Reser åter på ryggen, lyfter huvudet och jag är den jag är!

Tände ljus i kyrkan igår och där finns ro.
Ro att sitta och tömma huvudet och bara vara.  Utan distraherande saker "att göra".
Ska göra det lite oftare tror jag. :-))

Nu blir det en mysardag,, igen.
Ska vila en stund sen "jobba"lite.
Kanske hinner med en fika efter lucnh också!?
:-))

Hjärt!, Älskar!

Melissa igen

En till....

:-)
Hon e bra asså!

Mera svenskt..

Melissa Horn

En av låtarna jag fastnat för

Känslor, Kärlek och snö i skorna

Det blev av!
Min första!
Till slut..
Efter låååång väntan och längtan.
Efter lite panikångest och spänt läge.
Mmm just det, jag pratar om LW.
Lars Winnerbäck.
Konsert. Hovet.
Känslosamt på många olika sätt.
Nice!!
Tack Hjärt för introduktionen till Lasse, en kväll, för över ett år sen.
Visste inte då, vad det skulle ge mig idag.
Anade inte.
Då, undrade jag vad det var för typ av snubbe jag träffat som lyssnade på nån konstig svensk musik.
Men "om den här braiga snubben lyssnar på det så måste det ju vara bra"
Gav LW en chans.
Idag, kan jag inte vara utan en viss portion Lasse per dag, mmm man skulle kunna säga att jag  är beroende.
Så många låtar har fått en alldeles egen betydelse, sammankopplat med händelser och känslor.
GOSH!
Nog om det...

Idag ledig tisdag!
Har hela dagen framför mig och ska ta vara på varje sekund.  Snön vräker ner och verkar så ha gjort hela natten.
Det kanske blir en vit jul!? Nu gäller det bara att plocka fram julkänslan och bli så där härligt förväntansfull....
Eller åtminstone se till att de runtomkring blir :-))
Idag blir de besök i kyrkan.
Sitta, tänka och fridfullt lugn.
Släppa på spärrar.
Bara vara.
Ima.
Sen blir det Arninge och Täby, kanske en eller annan fika med en eller ett par vänner.
Först, vila en stund.

Kramar

Kramp i tårna och darr i knän

Så igår var det då dags för det som skapat en klump i min mage.
Begravning och minnesstund.
Klumpen bestod bara i min egen rädsla.  Rädsla att inte orka hålla ihop.
Ett mycket fint sista avsked med många många känslor.
Jag höll ihop men det var jobbigt.
Ett stort tack för att jag fick vara med, att jag fick komma och säga tack, tills vi ses igen.
Känner så med er anhöriga..

Väl hemma orkade jag inte mera.  La mig på sängen och blev liggande där tills de var dags att sova.
Det är så mycket sorg, så mycket rädsla som bubblar i mig nu.
Den overkliga känslan av att det kunde ha varit jag...
Vad skulle de närvarande säga om mig? 
Har jag gjort några avtryck i människors hjärtan?
Tänkte på mina barn...
Uppenbarligen tänker jag för mycket...

I morse i bilen på väg till jobbet rannsakade  jag mig själv..
Inte lätt alla gånger.
Jag är så trött på att vara ledsen, rädd och använda mig utav det destruktiva beteendet jag har just nu.
Istället för att ta itu med det som är jobbigt, prata och lösa så stoppar jag undan det.  Eftersom det är en känsla i mig så är det svårt att lyfta fram "problemet" och jobba med det, så istället "skapar" jag situationer som ger mig tillåtelse att reagera.
Substitutproblem, skulle man kunna säga.  I ett normalläge hade det inte ens varit några problem.
Tro mig, det har jag gjort ett tag nu.
Terapeuten frågade mig varför jag plågar mig själv så...
Så det kanske är dags du!?
Eftersom det jag gjort hitills inte verkar fungera speciellt bra, byter jag taktik nu. 
Jag ska må bra, leva och sprida ljus och kärlek.
Jag ska inte bry mig om sånt som jag ändå inte kan påverka, men påverka det jag kan förändra.
Jag ska leva nu!
Med kärlek, i kärlek.
Nu ska jag lägga mig och vila en stund, när jag vaknar så har jag mitt nya förhållningssätt.
Glada, pigga och fullfart Ima är tillbaka!

All kärlek till Hjärt!

Ja, visst gör det ont

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
//Boye

Kommit från jobbet precis, fått lite att pyssla med hemma.  Det är bra.
Ska lägga mig och vila lite först tänkte jag.
Tröttmössa även idag.  Svårt att somna igår.  Trots att jag bockat av de "att göra" punkter jag haft hängande över mig.
Kanske ska testa en andningsprofylaxkurs? :-))
Eller, bara låta hjärnan vila...
Haha det är nog det enda stället där det är högtryck
Sees!
 
"Hav förtröstan, ty förr än du vet är förändringens tid"

Det var lite så här jag menade..

med förra inlägget.
Jag tittade in på vimmelmammans blogg
http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman/2009/december/och-nu-da.html#comment
hon beskrev känslan så bra, så kika in på länken ovan.
Tankarna som aldrig slutar att fara runt.

Handlat lite kläder och skor till lillson, att ha på begravningen på torsdag.
Mellansonen kvar...
Vad ska man själv ha på sig tro??
Hmmm..

Never get so busy...

Har fått en del reflektioner på bloggen och det som skrivs. 
Bara positiva saker ska tilläggas, förvånansvärt, med tanke på vad jag har hört att andra råkat ut för.
Men jag sticker kanske inte ut näsan så mycket, inte här i alla fall.
I bloggen behandlas mest jag själv och det som händer runtomkring mig.
För min skull.
Det är dock en halvsvår balansgång, vad man bör och inte bör skriva, eftersom det är tillgängligt för alla och kanske inte ska vara för utlämnande.
Men det som kan tänkas förklara mig, mina tankar och som till viss del kanske kan hjälpa någon annan, det skriver jag.  Förstås med hänsyn till andra inblandade, det är ytterst sällan som jag nämner ett namn.
Jag vill spegla Livet, så som det kan vara.
Så som det är just nu.
Ibland upp och ibland ner.

Återigen hade jag en "mammadag" under helgen... Mamma hade sin födelsedag i söndags..
Såna där halvtunga dagar i kombination med flera andra halvtunga och besvärande tankar.
Det är precis som att mina "mammadagar" ger mig tillåtelse att känna mig låg.
En "verklig" anledning på nåt vis.
Det här skrev jag till min mamma sist jag hade "mammadag..."
Den är värd att läggas in igen.

"I dag blev det min "Mamma dag"...

Dipparna kommer ibland, sällan nu, men det finns där hela tiden.
Vissa ord, vissa texter, vissa frågor en del dofter och många tankar triggar igång det hela.
Paniken över att bilderna i huvudet, har minskats till konturer.
Att inte minnas hur du ser ut
att inte minnas känslan i kroppen när vi kramades.
att inte längre höra din röst när du ropar på mig

Jag minns däremot tydligt, fortfarande, i hela min kropp
hur det kändes när du berättade
"att du är lite sjuk och kommer att behöva min hjälp" som den goda dottern på dryga knappt 10år, blev det min livsuppgift
"att du skulle bli frisk igen" tog jag som ett löfte du svek
"att du innan du blir frisk skulle tappa håret och få peruk" det var ren skräck. Det kändes farligt
Du måste ha varit så rädd..
Rädd för vad som hände då
vad som skulle hända
om du skulle försvinna

Du var säkert rädd för mina tårar som jag aldrig ville visa, jag valde avstånd
Avstånd till något jag inte kunde hantera
inte då
inte nu
Det var ren och skär skräck

Men för mig fanns egentligen inget annat
du skulle finnas där, alltid
Tänkte aldrig andra tankar
Din smärta var däremot min smärta
det gjorde och gör ont

Den dagen då du försvann
ekar som ett mörkt hål
ett tomrum ingen kan fylla
en längtan efter något, det som saknas.
DU

En dag, en sorg
en dag, utan hej då
fanns inga hej då,
vi skulle ses "snart"
så var det sagt
"snart", väntar jag på ännu.

Du rullades långsamt ut
i en stol på hjul
varje gupp på vägen
en stöt i kroppen
en smärta som ej kunde hanteras

Jag valde att blunda
valde att inte se
inte höra
jag var off
känslan kröp innanför huden
känslan över det overkliga i verkligheten
Evigheten som skulle ta slut

Du är min ängel
ständigt vakande vid min sida
väljer att se det så

Du ser mig
du lyssnar på min bön ¨
väljer att tolka det så

Du finns alltid nära
jag är en del av dig
det känns tryggt
du var och är min hjälte
min vardag
min kämpe

Se min verklighet nu!
min kärlek
min glädje
min framtid
Mamma, jag är på väg!

Älskar dig, du är med mig!

// Ima"


Jag gör verkligen mitt bästa nu för att stanna upp och våga vara i nuet, våga tänka, våga känna.
Våga känna alla känslor.
Just nu är jag glad, kär och galen!
Men det är mycket som är jobbigt också.
Allt sammantaget påverkar mig nu så att jag måste coola ner lite.
Stanna upp och andas.
Tänka.
Tid för reflektion.
Tid för att njuta varje dag.

Alla jobbiga och tunga tankar som poppar upp i huvudet, de som troligen alltid kommer att finnas där och som jag måste lära mig att hantera, leva med.
Alla fina och glada tankar är betydligt lättare att hantera och lära sig att leva med.
Men dessa två är en komplicerad kombination.
Det gör att jag måste hitta ett ultimat sätt att njuta livet, utan att hamna i utkanten av skuggans silhuett.
Det är livet som ska få ta del av min tid, inget annat egentligen.
Livet är NU.
En dag i taget med massor av drömmar om en nära förestående framtid.
Familj/en
Drömmar.
Längtan.
Förväntningar.
Planer.
Det är ljuset, när det är mörkt!

Efter samtal med min arb.givare med ganska ingående förklaringar om hur jag funkar nu, så tar vi en dag i taget. Jag arbetar när det funkar för mig och så mycket jag mäktar med just den dagen.
Det känns bra!  Ingen press, än så länge, plus att jag ger mig själv tillåtelse att stanna upp och känna efter.
För det är nämligen så att livet med "måsten och borden" fortsätter att rulla på, oavsett hur upptagen hjärnan är med annat.  Det har för mig inneburit att till och med de enklaste göromålen eller planeringarna har blivit för stora att ta itu med.
Till och med ett enkelt telesamtal har lyckats bli ett oöverstigligt hinder.
Almanacka har jag, men har inte orkat skriva i den.
Har inte velat se alla "måsten" eller "borde"
Strutsbeteende!
Men det är slut med det nu!!
Ja, jag vet...
När ni frågar hur jag mår säger jag förstås "Bra!"
För vad ska jag säga? 
Jag har lite svårigheter att förklara det jag knappt förstår själv.
Det är dock inget allvarligt med mig, för många saker i huvudet bara.
Tänker och grubblar för mycket, men tar nu tag i det.
En sak i taget och fokusera på det som är viktigt.
Mig själv och stora familjen. 
Hitills går det ganska bra i alla fall!

Avslutar med denna:

"Never get so busy making a living that you forget to make a life" 
//Okänd

Nu ska jag ut en sväng och hämta frisk luft!
:-))

Kärlek!!

Vimmel och kantigt

Vaknade i morse med ett ryck, kändes som någon höll på att bryta sig in i sovrummet!
Så illa var det dock inte...
Det  var bara hunden.
Hunden fullkomligen måste kasta sig mot dörren.
Troligen med livet som insats, endast för att tala om för mig att det var dags att gå upp.
Ibland bortskänkes hon, gärna omedelbart!  Framförallt för att jag blir så rädd.
Jag flög upp i alla fall, vilket innebar att jag genast var tvungen att ta tag i närmaste fasta föremål för att inte ramla omkull när allt blod plötsligt for ner i fötterna. 
Jag undrar vad som händer!?
Velade fram och tillbaka hela förmiddagen omjag skulle orka och "våga" ta mig till föreläsningen som var idag.
Samtidigt vet jag ju att om jag stannar hemma blir det bara grubblerier, så sent om sider så bestämde jag mig för att åka.  Nu är jag glad för det.  Bra att träna bort ångestattacker, de e ju som sagt inte farliga.
Plus att jag vet att dessa föreläsningar ger så otroligt mycket.
Allt har gått  bra och nu är jag hemma och försöker få till dagens middag.
Hjärt är på väg hem också. Så trevligt!
Kan tänkas bli en del julklappsplanerimng under kvällen, dags att slutföra det projektet nu innan man måste trängas med alla andra som ska julhandla.
Middagen idag blir helstekt fläskfilè, potatisgratäng och stekt svamp och grönsaker.
Bea förstås....
Ska försöka slutföra maten nu.

Kramar om!

Fredag fredag

Efter sömnlösa nätter och dåligt intag av energi i form av mat så säger kroppen ifrån.
I form av lite lätt panikångest.
Har inte riktigt varit mig själv sista veckan kan man väl säga.
Det kanske är nu någon form av reaktion ger sig tillkänna?!
Så idag och under helgen är jag hemma från jobbet.
Var hos terpaeut J igår.  Äntligen!
Inte för att jag inte har någon att prata med annars utan mera för att faktiskt få reflektion på mig av opartisk person.  Någon som på skarpen kan tala om för mig att "Nu är du inte rättvis mot dig själv" " varför plågar du dig så"?
Enligt henne visar jag tecken på utmattning och kanske borde ta det lugnt och bara vara.  Sitta och inte göra nånting.  Det är jag verkligen helt sämst på! (ingen nyhet..)
Så nu tänker jag för en gång skull lyssna.. Jag är hemma över helgen, i alla fall.
Föreläsning i morgon som jag skulle gå på var det tänkt, får se hur känslan i kroppen är när jag vaknar.
Har försökt att ta det lugnt i flera timmar nu, haha det slutar med att jag vankar fram och tillbaka, mellan kök och vardagsrum.
Hjärt är hos sina föräldrar till i morgon kväll.  *saknar*
Nu får det bli fredagsmiddag i min ensamhet..  Konstigt det känns.
Men har faktiskt varit och handlat så det blir karré, svampkompott och råstekt potatis, kanske lite bea till :-))
Så idag ska jag äta!
Sen är det idol, chips och kanske en öl.

Så tills vidare, so long!

Tummar upp och dagens goda gärning!

En halvdag på jobbet i full fart, någon annan fart finns inte.
Roligt och intensivt och man hinner inte ens hälften av det man tänkt göra.  Efter jobbet hem och vila lite innan det var dags för KS besök och provsvar.
Mötte upp Hjärt på vägen och åkte gemensamt dit.
Något som är konstigt är att oavsett vilken tid på dygnet och trots att jag har och brukar ha bokade tider så får jag alltid vänta.  Denna eviga väntan på ställen man inte vill vara...
Till slut kom läkaren, ännu en ny... Detta är nog femte eller sjätte i raden nu... Galet att man inte får samma läkare.  Denna ska jag dessutom se till att jag inte träffar flera gånger!
Hjärt instämmer.
Jag fick sitta och tala om för honom vad jag behövde och hur mycket.  Han ändrade sig efter det jag sa.
Talade om för honom att den ena medicinen inte kan tas med den andra, så då ändrade han det.
Fumlade med datorn när han skulle skriva ut recept och verkade snudd på nyutexaminerad.
Men provsvaren var bra!!!
Den enda anmärkningen var för lågt kalkvärde, men det visste jag redan.
Av flera anledningar.
Så det blir ny kalkordination, på min begäran, och ny provtagning om tre veckor och sedan uppföljning av det.
Men jag är glad!!!
Nu är det 6 månader till nästa ångestattack.

Väl hemma blev det promenad med hund i iskallt väder.  Höll på att frysa nosen av mig!!
Så jag gick inte världens längsta runda med tösen, allt för att få komma in så snart som möjligt.
Nästan hemma stöter jag på en farbror med permobil.  Han har punktering som han inte upptäckt själv.
Jag stannar honom och säger att han bör nog stanna permobilen annars går fälgen också sönder.
Nu fanns det ju en anledning till att han har ett sådant fordon...
Han frågar sig själv högt vad han skulle göra nu då.  "Ingen telefon har jag med mig heller" säger farbrorn.
Jag konstaterar högt med mina stelfrusna fingrar att det har minsann jag.
Så jag ringer nummerupplysningen, blir kopplad till en bilbärgare här i byn som säger att han kommer om 20-25 min... Jag känner nu att även tårna börjar domna bort (jaa.. jag är en fryslort!)
Talar om för farbrorn att jag ska hem och lämna hunden och att jag kommer tillbaka, vill ju försäkra mig om att han blir hämtad.  Går in till Hjärt och berättar läget. 
Hehe, verkade som att han inte trodde mig.
Hjärt följer med mig ut till frusen farbror.  Där sitter han på sin permobil och väntar.
Vi pratar med honom och hoppas att tiden springer på.
Till slut kommer bärgaren, backar upp permobil på STORT flak och farbror B är tacksam. :-))
Jag inser också att farbror måste ju ta sig därifrån på nåt sätt...
Hmm... att farbror skulle kliva upp i en lastbil kändes inte som att det var att tänka på, så jag sa att jag hämtar min bil.
Sagt och gjort. Liten a2 kör fram jämte stor bärgare och glad farbror är ännu gladare.  Hjärt och jag kör honom till centrum,, det var dit han var på väg från början.
Hjärt fixar en kundvagn till fabror B att stötta sig mot inne i centrum.  Han skulle sedan ta en färdtjänst hem.
Detta var dagens goda gärning!
Stelfrusna kom vi hem, men jag är nöjd med att kunnat hjälpa till, så på med lite extra paltor, en varm filt och en kopp te.
Jag fick farbror B´s telefonnummer, så i morgon ska jag ringa och checka av läget.
Lade stelfrusen kropp i sängen, framför TVn, slötittade på några program. Lade mig på spikmattan för att om möjligt få igång det frusna i mina ådror.
Tänkte att idag ska jag väl kunna koppla av.
Men här sitter jag nu.
Större delen av byn sover nog, inklusive både karl och djur här hemma.
I morgon är det dags för terapeuten..
Bävar lite, samtidigt som det ska bli otroligt skönt!
Det är som en cirkel.

Man kan ju säga som så, att livet är fullt av överraskningar, på många skilda sätt.
:-)

Kram i natten

K(ao)S i huvudet

Vet eller insåg nu snarare, varför jag känner mig konstig.
Utan att egentligen kunna sätta ord på det...
Det slog mig plötsligt, trots att jag vetat om det hela tiden.
Det är dags för provsvar i morgon.
Tumörmarkörer (huah...), kalkvärden och blodvärden.
Detta är för halsen.
Inte konstigt att jag är darrig och med nerverna utanpå huden.
Inte konstigt att syret i luften inte räcker till.
Ångest faktiskt.
På riktigt.
Inte underligt att  tankarna febrilt söker något "verkligt" att suga tag i.
Något verkligt att "fastna i".
Tårklar kan man säga också.

Nu ska jag duscha.
Lägga mig med ett piller. 
Vakna till en ny dag.

Natti

Ledig tisdag

Idag är min lediga dag!
Tänkte julhandla lite idag men väl på plats så fanns ingen inspiration alls...
Mest en massa annat som rör sig i huvudet, sånt där onödigt som inte behöver snurra runt där.
Sånt som stör den vardagliga verksamheten.
Skulle ta min andra dos grisvaccin idag,  men inget vaccin på plats.  Kanske nästa vecka... Hmmm..
Inte riktigt min dag idag känns det som.

Vaknade av telefonen i  morse, det satte ribban för mina hjärtslag idag. 
Blir lika rädd varje gång.
Bäste Jiva ringde och tjattrade lite. 
Det var nice! 
Längesen! Tack för snacket!
Tänker på dig och hoppas att allt löser sig, enligt din önskan.
Och Du, det gjorde inget att du väckte mig.

I morgon är det först arbete, hem ut med hunden sen till KS, för provsvar och läkarbesök.
Torsdag är det arbete, ut med hunden sen till stan och terapeuten, ÄNTLIGEN!  Hon är efterlängtad, massor!
Fredag blir det arbete och sen kanske en sväng in till stan och kolla in julskyltningen.  Kanske en eller annan inhandling av klapp också :-))
Jobbar hela helgen plus att jag ska på föreläsning på lördag em.
Veckorna går och snabbare än man tror är det nog flyttdags! :-)

Och JA... Jag lovar att jag ska lägga mindre energi och kraft på meningslöst grubblande!
Meningslöst är lika med sånt som inte ligger i mina händer.

Nu har lillson julmarknad i skolan så det blir en sväng dit för att köpa lite nyproducerade alster.  Han är visst liten tomte också i den tidiga luciauppvisningen de har :-)
Mys!!

Audi!