This is my place!

Utdrag ur;
En saga om en förtrollad plats.

Christoffer Robin och Nalle Puh pratar om vad de tycker mest om att göra. Christoffer Robin berättar att han tycker mest om att göra ingenting.
- Hur gör man ingenting? frågar Puh, sedan han funderat en lång stund.
- Jo, det är när nån ropar till en, just när man ska gå ut:
"Vad ska du göra Christoffer Robin?"
och man säger : "Åh, just ingenting", och sen går man och gör det.
- Jaså, sa Puh.
- Det är sånt där ingenting som vi gör just nu.
- Jaså, sa Puh igen.
- Det är att gå och ströva och lyssna på allt som man inte kan höra, och ha det skönt.
- Å ! sa Puh.
De traskade på och tänkte på litet av varje, och så småningom kom de till en förtrollad plats högst uppe i skogen, där sextio nånting träd stod i ring, och Christoffer Robin visste att den var förtrollad, och ingen hade nånsin kunnat räkna om det var sextiotre eller sextiofyra, inte ens om man knöt ett snöre om varje träd, när man hade räknat det.
Eftersom platsen var förtrollad, var marken inte övervuxen med ris och ljung och ormbunkar som i skogen utan täckt med kortvuxet gräs, som var mjukt och lent och grönt. det var den enda platsen i skogen, där man kunde slå sig ner var som helst utan att genast behöva resa sig upp igen för att leta efter ett bättre ställe.
När man satt där, såg man hela världen utbredd framför sig, ända tills den nådde fram till himlen, och allt som fanns i hela vida världen hade man hos sig på det stället.