News for today

Regnar gör det idag..  Konstigt väder.  Vi får väl se hur mycket av massmängden snö som hinner försvinna under dagen.  Det värsta är ju att det blir såphalt på vägarna.
Men men... Vädret rår vi ju inte på.

Jag mår ganska bra nu, under omständigheterna.  Trött och halvont i benen och ljumsken, andfådd som om jag skulle ha sprungit ett sprintlopp, lite halvsvårt att andas för att buspojken ligger och trycker på lungorna och diverse blodkärl som gör att det tillfälligtvis snurrar bra i skallen.  Verkar vara en stadig grabb han också, precis som övriga barnen varit.  Det är bra det :-)  Han kommer att behöva varenda extragram han har som hull. Alla prover har i alla fall sett bra ut så här långt, inga justeringar av mediciner har behövts.

Vi har fått kontakt med ett flertal familjer som har barn med samma diagnos som vår lille kille.  Mmm precis det är en liten kille :-).  Våran lille Emil!!
Stort tack till er som genom era bloggar och mail beskriver och visar vilka underbara Hjärtbarn ni har!!
Det värmer i våra hjärtan!
Det känns jätteskönt att ha dessa underbara familjer att bolla med, ställa frågor till och bara att kunna få läsa om.  Att få se att dessa barn är även de alldeles unika, som alla barn är.  De är i första hand barn i andra hand barn med vissa särskilda behov.  Denna senaste veckan har på något vis varit en milstolpe i mitt liv.
Jag har nog för första gången sedan diagnosen känt att vi ska bli föräldrar, vi kommer snart ha en liten bebis hos oss!! Första tiden blir dock lite annorlunda för oss jämfört med "vanliga" förlossningar.
Jag återkommer till den beskrivningen/vad som kommer att hända lite längre fram.
Vi lever väldigt mycket här och nu, men längtar oss galna efter denna lile krabat.  Han möblerar, dagligen, om i min mage.  Jag har väl snart inte ett organ som ligger på sin ordinarie plats :-)
Det är dock så mysigt!! Kan ligga med handen på magen hur länge som helst för att känna och få den extra kontakten som det innebär.  Kan kittla honom lite på ryggen eller på foten och han sparkar som svar tillbaka.

Senaste veckan har varit en sjukhusvecka som inneburit flertalet besök på KS samt ordinarie MVC.  Onsdags var vi på fosterekokardiologen, han studerade återigen Emils lilla hjärta med ultraljud.  Detta tog dryga halvtimmen, inga nya förändringar :-).   Han verkar må ganska bra där han är. Efter det fick vi sitta kvar och prata med en ssk.  Där har vi möjlighet att ställa alla frågor och undra hur mycket vi vill.  Som vanligt blir jag tagen av stundens allvar och har plötsligt inga frågor eller undringar.  Min emotionella känslighet ökar från normal nivå till extremhög nivå.  Tårarna rinner för allt :-)  Inget allvarligt, jag bara är sån.
Min Hjärt, F, är dock samlad och duktig på att fråga, tuffa frågor som får tuffa svar, men verkligheten är sådan.  Det är skönt med dessa proffessionella sköterskor och läkare, de är raka i sina svar.  Inga krusiduller eller att vi nånsin behöver gå därifrån och undra om de berättar allt.
Vi blir så trygga vi kan vara i den sits vi befinner oss.
Det är en otroligt tuff  och orolig tid vi kommer gå igenom efter att Emil är född, men vi har styrkan av och i varandra. Finns inget som bräcker den.  Av allt vi gått och går igenom så har banden och närheten blivit än starkare. 
Vi är ett DREAMTEAM!
Jag älskar dig!!

Torsdagen innebar ett besök hos Bm, H, på MVC här i Åkersberga.  Vägning av mig (+ 4,5 kg så här långt) samt mätning av magen för första gången :-)  Magen ligger över den övre kurvan...  "Det brukar göra det första gången vi mäter"  sa H som tröst :-)  Äsch det är bra, han ska samla på sig lite hull ju.  Därför inte jag går upp så mycket :-) Tack Emil :-) som vanligt fick vi också lyssna på Emils lilla hjärta :-)  mellan 130-145 slag per minut, lite svårt att få koll på honom för så fort något ska mäta, lyssna eller köra UL på honom så leker han trapetskonstnär!  Han är inte stilla en sekund :-) Han (liksom jag) har tröttnat på allas klämmande och tryckande på magen :-) Allt ser bra ut och låter bra.  Man kan inte höra att han har ett hjärtfel, därför är det så svårt att upptäcka dessa missbildningar. Därför blir många inte varse det förrän efter ett par dagar när bebis är född. Vi är i det fallet lyckligt lottade, vi vet redan nu, vi har läkarteam och sköterskor beredda att ta emot honom när han kommer ut.

Fredagen innebar ett besök på fostermedicin, KS.  De tittar på hela bebisen, mäter och tar fram så mycket siffror det bara går. (Kardiologen tittar bara på hjärtat) Efter mätning av huvud, lårben och diameter på magen konstaterar man att han väger runt 800g, så han är just nu i alla fall, en stadig krabat.  På fostermedicin tittar man också på blodflöden i hjärtat, hjärnan och större kärl, men läkaren fick till slut ge upp... "Det är ingen idé, han ligger ju inte stilla"  var läkarens kommentar :-)  Det gick inte att mäta och fota dessa kärl med UL, hehe Lilla busen!
Nu är det helg (snart slut i och för sig.. söndag idag)  Men det var välkommet. Vi har softat, eller jag i alla fall.  Min Hjärt har städat och fejjat samt pysslat med lite annat.  Jag har lagat lite mat och sedan legat mycket i sängen.
Idag ska vi på kalas, Hjärts systerson fyller år!! :-)

Just det :-)  Jag har shoppat loss lite :-)  I början av veckan så studerade jag blocket ganska ingående så jag har åkt runt på lite olika ställen och köpt kläder till Emil :-)  från storlek 50- 68.  Resten får vänta.
Så på onsdag när rörfirman varit här och fixat stoppet i avloppet i tvättstugan så ska jag tvätta, vika och sortera bebiskläder i massor!  Så fina kläder, nästan oanvända, en del helt nya med prislapp kvar på.  Åminstone inte slitna :-)

Jag återkommer lite senare eller i morgon:-)
Dels med utförligare beskrivning av vad som kommer att ske samt en dagstemalista.
Har förstås kopierat den listan, men lite roligt att få in lite annat än vardagen i bloggen :-)

Tro, hopp och kärlek!