Mindre bra dag

Verkligen haft en pestdag idag!
Först så åker Hjärt på konferens i nästan 4 dagar (!!!!) och det känns som om mitt liv går ut genom dörren, med honom.  Kvar står mitt skal. (Har sällan hört att företag åker på konferens så många dagar och dessutom KRAV att alla är där samt sover kvar men men... Inget företag/arbetsplats för ensamstående med andra ord.)
Jag har som fastnat i min skräck av att veta att det enda som krävs är ett ögonblick, ett enda litet ögonblick, så är hela livet förändrat.
Efter några timmar och ett antal "övergivenhetstårar" och allmän frustration (och några samtal) så har det lagt sig lite. Jag tycker fortfarande vansinnigt synd om mig själv och känner mig ensammast i världen.
Här sitter jag, gravid med stor mage, trött och har ont och känner mig allmänt förpestad och ensam (vet att jag inte är ensam eg)men det känns så.  Ja, jag tycker synd om mig själv. Låt mig bara få föra det då.
Nu har Hjärt fixat så att han får åka hem i morgon, kanske ett sämre förslag egentligen, blir ju en "separation" till, det är ju dessa som är jobbiga.
Jag har ju levt och bott ensam utan att det varit några problem så det har inte med EXAKT det att göra.

Det har varit så sedan mamma blev sjuk och slutligen dog tills nu.  Har pratat med mina terapeuter om just det och hur det påverkar mig idag.  Jag minns forfarande som om det var igår hur ambulansen hämtade mamma hemma och att hon sedan inte kom hem mera efter det.  (Det är i alla fall så som bilderna kommer fram i min hjärna)  Det är som att när man går/åker iväg så kommer man inte tillbaka.  Känslan i magen kan komma vid vanliga situationer idag.  När man träffat någon man inte sett på länge och ska säga hej då och inte veta om/när man ses igen.  Då knyter det sig i magen. Jag vet inte hur jag ska jobba med det här. Men det blir väl för nästa kurator att hjälpa till med.  Har ju avverkat några stycken.
Som lite "plåster på såren" har jag idag beställt en kamera.  Vi vill ta lite fina foton på Emilmagen samt sedan när han föds och efteråt.  Även på de andra barnen förstås!
Det blev en Canon G12 Powershot, vilkenman även kan filma med.

Nu ska jag vila en stund innan det blir dags för någon form av matintag.
Det ska jag för övrig skriva om sedan, Dag 04, vad jag har ätit idag.
Undrar om jag kommer att få skäll.....

Kram