Kortare sammanfattning :-)

Jag känner mig ganska trött på att "tjöta" om mina bekymmer och uppkomna problem, men som det ser ut  så händer det ju saker hela tiden.
Därav det kortare blogguppehållet.
Det blir en kortare sammanfattning och sedan, omstart.
Jag/vi  har gjort några resor fram och tillbaka till sjukhuset eftersom jag får ytliga proppar i benen, det i sin tur gör att kärlen blir inflammarade. En del av det har jag skrivit om tidigare.
Diskussioner om blodförtunnande eller inte, stödstrumpor eller inte, kompressionsstrumpor eller inte, inläggning eller inte och sjukskrivning eller inte, blodprover och provsvar.
Den ena läkaren vet inte vad den andra gör och som vanligt har jag hamnat mittemellan om jag ens har blivit tilltalad, om jag ens har synts  i den stora massan.  Bokade tider som "försvunnit" och en salig RÖRA på vissa av de vårdinrättningar jag besökt.
Mitt i detta står jag.
Jag får själv leta upp vart jag ska, vem jag ska prata med och vem jag ska skälla på.
Jag har själv fått gå fram och tillbaka från det ena livs levande frågetecknet till det andra.
Bilen har gått skytteltrafik mellan Åkersberga och Danderyd.
Tills jag i onsdags em och torsdags morse träffat rätt läkare, två stycken faktiskt.
Min husläkare och min läkare på MVC.
De tillsammans har ringt, mailat och på annat sätt "bråkat" så att jag blir omhändertagen, att nån lyssnar och har det medicinska ansvaret för mig på rätt ställe.
Senast där i måndags då det beslutades att föregående dag, söndagen, skulle vara sista dagen med blodförtunnande. Bra där!  Ändå så tänkte jag, "hur ska det gå?"  Jag vet ju hur mina ben funkar...
Mycket riktigt..
1½ dag efter "stoppet" så fick jag nästa propp i benet.
Ringde in till avd.
"Du får komma in"  Säger den chicka ladyn till mig.
Nej sa jag, det känns som att jag bor på det där sjukhuset.  Jag orkar inte.
Hon tittade i min journal.  Konstaterar "jaha, det är du" med ett leende.
Hon säger att hon ska be en läkare ringa upp.
Tio minuter senare har jag doktor på tråden.
Det blir blodförtunnande resten av grav och efterföljande 2 månader.
Bra så.
Beslut taget och jag kanske kan slappna av  lite.
Sjukskriven januari ut till att börja med (pga bråck i ljumsken också :-) är det inte det så ä'r det det andra  )
Men läkaren säger att jag får räkna med att vara hemma resgten av grav också...
Hur ska jag få tiden att gå med psyket i behåll!?

Jul och nyår har varit fantastiskt bra!  Underbart faktiskt!
Lugnt, sansat, stämning, tomtebesök och paketutdelning.
God mat och massa mys!
Tack alla inblandade!
Nu ska jag lägga mig och vila en stund innan matlagning.
Handling får bli senare ikväll, måste ju ha hjälp att bära eftersom det momentet är förbjudet.

Skickar en massa kärlek så länge!!