Igår och idag.
Två tuffa dagar, fyllda med kärlek dock, men sååå svårt att känna glädje.
Känner mig mest ledsen och "tryckt".
Jag vet att det är jobbigt för de som är runtomkring mig, men vad ska jag göra??
Det är lätt att le, med munnen.
Men känns inte äkta när inte hjärtat är med.
Vill känna mig glad, hoppfull och full av framtidstro men undrar samtidigt när ska vi få "ro" att "bara" leva?
Inget att grotta ner sig i, finns i alla fall inga bra svar på det.
En dag i taget.
Babysteps.
Då ska det nog gå.
Som alltid.
No comments:
Post a Comment