Ödmjuk, men bestämd :-)

Cirkeln sluts, lyckan ler och min (vår) revansch i livet är fysiskt närvarande!

En dag som jag trodde var långt, långt borta, om den ens skulle ha varit möjlig.
För ett år sedan, den 20 oktober, fick jag min sista cytostatikabehandling
Gåvan som gav mig möjlighet att få fortsätta LEVA.
Idag, ganska precis ett år senare, njuter jag av livet.
Njuter av att andas.
Gillar det mesta jag ogillade förut, bara för att jag får möjligheten att faktiskt uppleva det.

Och jag fövaltar LIVET.
Genom mina fina pojkar, Lillson, Mellanson och Storson.
Genom kärleken till min Hjärt.
Genom vårat liv tillsammans.
Genom det liv vi skapat tillsammans.
Genom det LIV vi bär tillsammans.
Vi fem, ska bli sex!!
Lilla Pärlan bor i min mage och förväntas titta ut i början av våren.
När ljuset kommer tillbaka, när gräset blir grönare än annars, när solen värmer frusna själar.
Då kommer Pärlan och värmer våra liv.
Efterlängtad mirakelbebis med tre fin fina, stora, mirakelbröder.

Livet rullar på!
Bloggen får med största säkerhet en annan typ av inriktning nu :-)
Det var nog dags.
Så mina kära vänner, välkommen tillbaka :-)

Med kärlek och värme!

Ima